Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson: Källstudier till Kalmarkrigets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Källstudier till Kalmarkrigets historia. 303
Cammell, arklimästare: »Efter det, Hans Eriksson, att denne
brevvisare Robert Cammell haver tillförende låtit sig bruka där uppå
Calmarne befästning för en arkeleimästare och där blivit av
fienden skjuten, så veie Vi bruka honom där på befästningen till
samma ämbete ännu, och alldenstund honom står någon rest
tillbaka för sin förre tjänst, begäre Vi nådeligen, att I leverera honom
därför 40 daler . .» \ I berättelsen nämnes visserligen intet om att
dess författare blivit sårad, men denne för övrigt okände Robert
Cammell synes passa bättre in i sammanhanget som hypotetisk
författare än någon annan känd person; av det kungliga brevets
ord framgår med säkerhet att han har varit i tjänst under
belägringen. Av namnet att döma har han varit utlänning; härmed
passar det väl samman att den bevarade renskriften är avfattad
på tyska. Av Wadens analys framgår det, dels att det ej är fråga
om en dagbok i egentlig mening, då vissa notiser bevisligen äro
överarbetade efter den dag de åsyfta, dels att hela berättelsen är
präglad av författarens syfte att lägga skulden för kapitulationen
helt på kommendanten, fritaga officerarna från allt ansvar för
denna och förtiga att fästningen överlämnats efter träffad
överenskommelse; enligt tygmästaren skedde överlämnandet genom
överrumpling. Allt detta utgör en kraftig tillrättaläggning av det
faktiska händelseförloppet, verkställd för att befria författaren
från ansvar.
Redan den 31 augusti 1611 blev hövitsmannen Nils Jönsson,
som varit med på Kalmar, dömd till döden i Ryssby för förräderi
enligt krigsartiklarna, emedan han dragit med Krister Some in i
fiendens läger och där »lovat och tillsagt kungen av Danmark
Kalmar slott och strax anammat ett brev av konungen i Danmark
och fört det med, sig in uppå slottet och det uppläsa låtit för en del
av krigsfolket, därigenom de äro bevekte vordne . . till att
uppgiva slottet . . .» 2. Nu spelar Nils Jönsson en stor roll i
tygmästarens berättelse. Tygmästaren omtalar hur svenska
underhandlare, bl. a. en till namnet ej angiven hövitsman, som dock låter
identifiera sig med Nils Jönsson, hade begett sig till det danska
lägret; vidare heter det att Some vid midnatt sänt denne
hövitsman tillbaka till slottet med ett brev från den danske kungen,
alltså det brev som även omtalas i domen över Nils Jönsson. Detta
brev är den springande punkten i tygmästarens framställning,
och ur hans redogörelse för dess innehåll och besvarande
framgår fullt logiskt den enda lösning som det passade honom att ge:
1 Kammararkivet. Jag tackar arkivarien S. Hedar för dessa uppgifter.
2 Domen tryckt i J. Hallenberg, Svea rikes historia under konung Gustav
Adolfs den stores regering, II, sid. 820 ff; Waden, sid. 36 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
