Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1634 års regeringsform.
11
III.
Den yttre gestaltningen av 1634 års regeringsform 1 är
egenartad. Den är försedd med dubbel avslutning och
inledning, dels i rådets och ständernas namn, dels i Gustav Adolfs.
Först berättas att rådet givit ständerna tillkänna, hurusom
konungen pålagt kanslern att författa en regeringsform, »den
h. salige Kongl. Maj:t hade öfverläset och för sig gillat,
varandes i mening öfver henne framdeles med oss
sampt-ligen att berådslå och låta däröfver fatta en stadga». Detta
förslag till regeringsform hade delgivits dem, de hade
överlagt och granskat det, »satt där till hvadh vi hafve hållit
vara af nöden och denne tid bekvembt, tagit därifrån, som
vi hafve hållit gott och nödigt efter tidsens lägenhet att
för-andra, och den således fattat, gillat, stadgat och stadfäst
. . . eftersom ordinancen under salige Kongl. Majits nampn
härefter ord ifrån ord föllier och införd är». Den därpå
följande i Gustav Adolfs namn utfärdade ingressen slutar
med att förklara regeringsformen för »en ordning och stadga,
som skall härefter evärdligen hållas och i acht tagas» 2.
Härav framgår karaktären av 1634 års regeringsform.
Den anger sig icke tillkommen genom samverkan av konung
och ständer, än mindre är den ett folkmaktens eget verk.
Man åberopar sig på en av Gustav Adolf översedd och gillad
regeringsform, man utfärdar den i hans namn som evärdlig
stadga, men förklarar sig icke desto mindre ha satt till och
tagit ifrån efter eget skön. Det är idel motsägelser.
Yi upptaga först frågan om kungens delaktighet i
regeringsformen.
Enligt en äldre uppfattning är regeringsformen endast
en ämbetsstadga, som fullföljer ansatser från Gustav Adolfs
tid; det framhålles att den »i mer än ett sammanhang låter
den personliga kungaviljan genombryta systemet» 3, och
därför måste ha tillkommit under kungens livstid. Regerings-
1 Regeringsformen citeras där ej annat angives efter E. Hildebrand:
Sveriges regeringsformer 1634—1809.
2 Hildebrand: a. a. s. 3, 4, 6.
3 Ahnlund: a. a. s. 192.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
