Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Sven Nilsson.
formen anses sålunda bekräfta Axel Oxenstiernas uppgift
om kungens delaktighet i densamma. I samband härmed
står uppfattningen av Axel Oxenstierna. Man ser i honom
konungens vän och förtrogne medhjälpare, icke mannen
bakom 1611 års kungaförsäkran.
Det har gentemot detta framhållits att regeringsformen
är ett rådsaristokratiens verk och att den riktar sin spets
både mot konung och ständer. Mot konungen: genom den
fasthet förvaltningen fått och som lämnar, ytterst få
möjligheter att genombryta systemet, mot ständerna: genom
knäsättandet av utskotts- och ämbetsmannamöten. Om konungens
andel i regeringsformen yttrar man sig egentligen inte, men
utgår närmast från att den är ett rådsaristokratiens verk.
Hessler är den mest konsekvente företrädaren för denna
uppfattning, i viss mån även Lagerroth.
Det förefaller som om man skulle kunna nå ännu
längre på denna sista linje. Yi granska till att börja med
det fragmentariska utkast till regeringsform av Axel
Oxenstiernas hand, som vanligen brukar dateras till 1620-talets
mitt1. Inledningen är utfärdad i Gustav Adolfs namn; den
förklarar att rikets olyckor förorsakats av »oordentlig och
oformeredt regering», som lett till »borgelig feghde» både
vid konungarnas frånfälle och under deras livstid. Men om
»rijksens nödige tiänster alle ordinarie hadhe varitt bestellte,
hvartt och ets skälige myndighett och macht beschreffven
1 AOSB I, 1: s. 251 ff. Eden a. a. s. 312 ff. utvecklar skälen för denna
datering. Eftersom skolor, hospital o. d. skiljas från den kyrkliga
förvaltningen för att läggas in under drotsen och hans kollegium, har utkastet
antagligen tillkommit efter de sista förhandlingarna med prästerskapet om ett
konsistorium ecclesiasticum på våren 1625. Men kansliordningen 1626
överlämnar dessa institutioner åt kansliet, varför utkastet måste vara av tidigare
datum. Ingressens »rolighets och stilhets tijdh)) skulle i så fall motsvaras
av tiden före polska krigets förnyade utbrott sommaren 1625 eller under
kungens Sverigevistelse våren 1626. — Det måste i detta sammanhang
framhållas att kanslern i sitt brev till rådet av den 14 nov. 1632 uppger att han
i Preussen ofta fått befallning att utarbeta en regeringsform, vilket också
skett »på sijdstonne i stilleståndz tijdh». Detta måste avse tiden under eller
efter stilleståndet i Altmark 1629, och dessförinnan har alltså ingen rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
