Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1634 års regeringsform.
19
praxis som man nu frångår. Och i satsen: »och altså dessa
hofrätter tillika», behöver tillika ej fattas som ett dessutom9
utan kan som Edén 1 framhåller även betyda samtidigt, på
en gång, d. v. s. det hela blir: dessa fyra hovrätter
tillsammans. I varje fall är det domstolens ledamöter som fälla
domen, och ständerna ha som redan Odhner2 framhållit,
varken rätt till granskning eller anklagelse. Punkten måste
fattas som ett försök att draga den utomordentliga
domsrätten ur kungens och ständernas händer för att helt förlägga
den i ämbetsmännens egna, detta i god överensstämmelse
med revisionspunkterna.
Även annorstädes visar regeringsformen, som särskilt
Hessler 3 framhållit, en viss avoghet mot allmänt
ständer-möte, och vill i dettas ställe sätta utskotts- och
ämbetsman-namöten. Men ej nog härmed: dessa ämbetsmannamöten
ha en säregen karaktär. Ty det är den ovannämnda,
årligen tillströmmande församlingen av redovisande ämbetsmän
som man tänkt sätta i ständernas ställe (punkt 43). Detta
som vanligen ej fram hålles, ger dem naturligtvis en än mer
osjälvständig prägel.
Vi ha sett i vad mån uppfattningen om kungens
förmåga att genombryta systemet 4 kan sägas gälla eller rättare
sagt inte gälla. Vi ha dessutom sett hur regeringsformen i
de betydelsefulla revisions- och ansvarsbestämmelserna
liksom i fråga om den utomordentliga domstolen deciderat
vänder sig mot den kungliga makten. Det är alltså ej nog
med att ämbetsorganisationen får en för kungen besvärande
fasthet och stadga: den visar sig även direkt riktad mot
honom.
Men det är inte bara kungens förmåga att genombryta
systemet som man funnit tala för att regeringsformen
tillkommit under Gustav Adolfs livstid. »För denna slutsats
tala icke minst de noggranna, i en ren förmyndarstadga
1 Edén: a. a. s. 326 not 1.
2 Odhner: a. a. s. 34.
3 Hessler: a. a. Scandia 1935, s. 31 ff.
4 Ahnlund: a. a. s. 192. Se även Lagerroth a. a. s. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
