Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Sven Nilsson.
skild vikt vid regeringsformen som ett folkmaktens eget verk.
Men med detta abstrakta betraktelsesätt förbiser man att
regeringsformen framför allt var uttryck för en härskande
klicks strävanden. Liksom den vänt sig mot kungamakten,
vänder den sig nu även mot ständerna. Det gäller att
förhindra deras inflytande på dess utformning. Dess inledning
säger att den överlagts »med andre ständer som vederbör»,
och i sina brev till rådet är Axel Oxenstierna lika obestämd:
»medh deres rådh och sammtycke som vederbör» eller
»medh fleere the principaler af ständerne». Man vägrar
också upprepade gånger att meddela regeringsformens
innehåll för samtliga ständerna vid 1633 års riksdag1. Ja, man
bestrider rentav ständernas rätt härvidlag. Herr Gabriel,
kanslerns broder, yttrar vid ett tillfälle: »Elljest haffve Ständerne
ingen macht att scrupulera hänne; dhe skulle och på sådant
fall snart giffva hänne annan formam» 2; vid ett annat:
»regeringsformen går dem (d. v. s. rådet) allenast an och föga
någon annan» 3. Per Banér ställer saken på sin spets genom
att i detta sammanhang säga: »Om han vore underskriffven,
så hade man inthet hafft behoff denne att obtrudera»4.
Här är man så långt ifrån folksuveräniteten som gärna är
möjligt. Tvärtom, det inskärpes att vore regeringsformen
av konungen underskriven, så hade ständerna intet med den
att skaffa. Nu tycks man vilja sätta sig i konungens ställe
och från denna utgångspunkt avvärja alla attacker. Därför
framhåller man konungens andel i regeringsformen och
förklarar upprepade gånger att regeringen skall »bliffve vid dhet
sättet, som Kongl. M:tt sielff hollet haffver» 6.
I denna sin politik hade rådet såtillvida framgång som
både borgare och bönder vid 1634 års riksdag tydligen anse
att regeringsformen ej angår riksdagen utan regeringen och
1 Odhner: a. a. s. 11.
2 SRP III: s. 10.
3 SRP III: s. 70.
4 SRP III: s. 71.
5 SRP III: s. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
