Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Sven Nilsson.
sken och amiralen voro självskrivna, och som drots, kansler
och skattmästare förordnades provisoriskt Per Brahe, Per
Banér och Clas Flemming. Men i deras ämbetsed heter det
endast att de skola förestå förmyndarskapet och regeringen
»med de andre Herrar Riksens Råd» Med dessa svävande
gränser mellan råd och regering hade den senare inga
möjligheter att hävda sig 2.
Under tiden lästes och diskuterades regeringsformen i
rådet och översågs även av kanslern i Tyskland. De
upplysningar man får av rådsprotokollen och kanslerns och
rådets brev äro ej vidare givande, av helt naturliga skäl.
Oftast rör det sig om rent förvaltningstekniska ting. Åtskilliga
gånger uppge rådsprotokollen att regeringsformen upplästs
och diskuterats utan att själva diskussionen refereras 3. Men
man har ett belysande yttrande av herr Gabriel, kanslerns
broder, fällt den 8 maj 1634: »Förandra myckit
regeringsformen dugher inthed, dy hon skulle therigenom
disautho-rizeres, men ähr något som borde ihugkommas, så vore
bättre att binda thed genom riksdagsbeslutet»4. Här har
herr Gabriel satt fingret på den ömma punkten. Rådet kunde
inte ändra för mycket i regeringsformen utan att rubba den
auktoritetsgrundval, kanslern förlänat den genom uppgiften
om kungens gillande. Och som vi sett ämnade man använda
denna auktoritet gentemot ständerna. Nu fanns det mycket
i regeringsformen som kunde tilltala rådsaristokratin. Men
ville man ha detta igenom, måste man taga
femmannarege-ringen på köpet. Just den var det som Axel Oxenstierna
hade förstått att kringgärda med konungens särskilda gillande.
Det hela blev till sist en fråga om vilka som skulle
sitta i regeringen. Det kan synas underligt att man ej
avgjorde detta samtidigt med att man på riksdagen-1633 gav
regeringen i uppdrag att föra styrelsen. Men ur Axel Oxenstiernas
synpunkt var detta synnerligen fördelaktigt. Han hade fått
1 Citerat efter Odhner: a. a. s. 14, not 4.
2 Se Odhner: a. a. s. 14 ff.
3 SRP IV: s. 133, 136, 137 o. 138.
4 SRP IV: s. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
