Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vesterås riksdag 1527.
83
att han indrager ny tro i landet. Hans nåde har förstått,
att det är något som kyrkans förmän med deras anhang
pådiktat honom mest för den skuld, att hans nåde och
andra, inom- och utomlands, lärt besinna, att kronan,
rid-derskapet och den mene man bedragits av kyrkans persöner,
som upphävt sig till herrar och slagit under sig somt med
självdiktad gudstjänst, somt pantat, köpt och roffat, så att
kronan och ridderskapet näppeligen tillhopa hava i riket
tredje parten emot det präster och munkar, kyrkor och
kloster har. Från somliga av dem är det, som ryktet
kommer om den nya tron, att man äter kött om fredagen,
föraktar jungfru Maria och andra flera stycker, en
uppenbar lögn, som de aldrig kan bevisa. Allt detta för att de
själva skall bliva vid deras stora välde, herradöme och
överdåd. Hans nåde låter predika rena Guds ord och
evangelium; han har budit predikarna till svars, men kyrkans
prelater säger endast, att de vill bliva vid deras gamla sedvänja,
evad hon är rätt eller orätt. En part av predikarna har
hans nåde tillstädes; de begär att stå till svars för deras
lärdom i allas närvaro. När det till slut också föres hans
nåde på, att han vill inga präster skall vara i landet, är
också detta uppenbar lögn. Hans nåde aktar dö en
kristelig man och vet väl, att man icke kan vara utan lärare och
kyrkopräster, och vill styrka dem, så framt de gör deras
embete fullt.
Förhållandet mellan konung och folk är med detta
klarlagt. Försvaret är från konungens sida fört. Konklusionerna
följer. Konungen är villig »stå till svars och rätta» för
ständerna och »så väl reda sig därur, att han hoppas sig
försvara i ära och redelighet, som en kristen förste bör att göra,
och haver för den skuld endels stämt detta möte». Och
efter hans nåde, heter det vidare, inte vet sig hava givit
någon tillfälle till obestånd, men det stämplas mot honom
det ena förräderiet efter det andra och han förmodar sig
aldrig rolighet, menar han sig ha nog redelig sak begära,
som han ock begär, att vara kvitt regementet, och att riket
besörjes med en annan herre, som kan ha bättre lämpa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
