Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vesterås riksdag 1527.
87
ställe, att det inte vill lyktas — alldeles som det skulle gått
i kung Christierns tid, om han inte ingripit — utan med
allas skada och fördärv. För friden och fridsamhällets skull
blir konsekvensen: tronavsägelsen.
I framsättningarna ställes, frånsett konungens begäran
att befrias från regementet, inga direkt formulerade yrkanden
till ständerna. Premisserna endast utredes och klarlägges.
Men vart det hela syftar framgår omisskänligt. Runt om i
framsättningarna var kyrkan, dess lära, leverne och ledare,
dess maktställning angripna. Hos kyrkan var samlat vad
som ekonomiskt brast det allmänna; dess makt var bliven
hindret för friden. Premisserna förde spontant fram till de
slutledningar, som ständerna hade att draga.
IV.
I den krönika, som går under Peder Swarts namn
och behandlar Gustaf Vasas historia fram i 1533, är infört
ett vidlyftigt referat av vad konungen skall ha framsatt för
ständerna. Referatet tar i den tryckta texten över två
oktavsidor i anspråk. Hurudant är detta referat?
Framsättningarna har enligt detta fördelat sig på sex
punkter. En parallelläsning med handlingarna visar följande:
Framsättningarna (= Fr.
^Recessen (= R.), Ordinantian (= Ord.)1;
Peder Swarts likpredikan över
Gustaf Vasa (= PSw. likpr.), Peder
Swarts krönika (= PSw. krön.).
R. 83: Gav . . . före några
märkeliga brister... vårföre han
ingalunda betröste sig länger bliva vid
rikesens regimente . . . Den
första för den ostadighet skull, som
plägar vara i riket.
Fr. 75: Där så till går, må var
man besinna, om någon tid kan
företagas gott regimente.
Peder Swarts krönika 124 ff.
Först konungenom var
omöjeli-git att vara deres huvud, hålla
dem gott regemente och hava dem
i försvar och beskydd, så länge
så stod till i riket som nu, sade
han. Här ville var råda för sig
själv. Allt konungens arbete och
möda han företog med en god
mening, riket till godo och be-
1 Sidhänvisningarna nedan till SRA I: 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
