Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Lauritz Weibull.
Fr. 68—69: Ändock hans nåde
vinnlägger sig dag och natt om
rikesens bästa, bär där sorg och
många vakonatt före, varder dock
hans nåde allt vänt till det värsta.
PSw. krön. 98: Allmogen sitter på
språng och vilja bära pulyxorna
över huvudet på mig.
PSw. likpr. 78: Här vore månge,
som strax ville företaga mycket
svärmande och bullrande uti detta
företagande med beläters
stormande . . . Satte sig så med
all-vare före att dela sin gode råd
med predikanterna . . . Likväl
måtte . . . detta sitt gudeliga
uppsåt och arbete icke allenast intet
njuta till goda, utan ock blev
därföre .. . förföljd, förtalad och
bespottad ... av . . . dem Hans
K. Maje:t. . . . med arbete,
natt-vakor, liv och blod hade tjänt
till godo.
R. 84: Den andra bristen är, att
cronones ränta är så försvagad,
att där med icke kan uppehållas
all den tunga, som konungsligit
ståt tillhörer.
R.
Den tredje bristen var, att
stånd, blev allt taget och för vänt
till ondo. När konungen ville bota
någor fel han såg i riket, ville
allmogen strax möta med pulyxorna,
för vilket han än icke så mycket
kunde skylla dem, som deres
onda tillskyndare. Likväl fanns
stor fel på alla sidor både i
andelig och världslig stånd. De
personer uti det andeliga ståndet
vore ville ligga allt i lättje och
gode dagar, aktade intet sitt
ämbete, folket blev intet lärt om
Guds vilja. Och när konungen
där på fordrade, att Guds ords
rena lärdom måtte utspridas, så
måste han heta där utöver en
Lotter och en kättare. Ändock
han hade förtäckt och fördrivit
de svärmare, belätestormare och
bullrare, som med obesked ville
taga sakerne före. Sådane hans
konungslige åhåga, vakesamhet
och flit måtte han icke allenast
[intet] njuta till godo, utan hava
därföre igen förtal, ovilja och
förföljelse. Där uppå kunde han
ingalunda vara deres huvud och
konung. Där näst framsattes,
att konungen måtte väl besvära
sig, att cronones ränta var så
försvagad och stympad, att där var
föga ting igen till att uppehålla
ena crono med. Vilket nogsamt
bevisas kunde där med, att unge
herr Sten Sture, rikesens
förståndare, icke förmådde hålla över
500 krigsfolk. Item var ock
be-visligit, att en part utav bisparne
hade fast mera till uppbörd och
vore i mycket större
förmögenhet än rikesens herre eller ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
