Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Lauritz Weibull.
Ord. 90: Biskoparna skola låta
vår nådiga herra få registrum
på alla deres ränto . . . Sedan
skall hans nåde sätta dem före,
huru mycket de skola hava därav.
R. 83: Han ingalunda betröste
sig länger bliva vid rikesens
regimente och styrelse, med mindre
samma brister botade varde.
tiedubbelt större ränta än de
behövde. Därföre måste deres
räntor och underhåll varda
konung-enom kunniga, och när dem
bliver efterlåtit så myc kit de behov
hava till deras nödtorft, skulle
de där med låta sig nöja och
intet där över kvissla med
allmogen, uppväckandes dem till
nå-gen ond vilja emot konungen.
Till det sjätte, bonde prästerne,
munkar och djäknar uppfunne
dagligen någre finantsier,som icke
annat var än vantro, till att
beröva den menlösa allmogen
deras gods och ägor ifrå, där med
ock förandes dem på vidskepelse,
villfarelse och falska tro, vilket
konungenom icke stod till lidande.
Beslutet var detta. Att med
mindre här bliver tilltänkt allvarliga
att råda bot på desse fel uti desse
artikler,ville konungen vedersaka
riket och regementet.
Det framgår av dessa parallellställen med deras lika
och likartade ord och konstruktioner, att den källa, till
vilken krönikören i huvudsaken litat, då det för honom
gällde att referera Gustaf Vasas framsättningar, varit själva
riksdagsbeslutet, Vesterås recess. Grundritningen är trots
uppdelningen på sex punkter, vilken saknas i recessen, gjord
i ganska nära anslutning till denna, och vad som hämtats
ur själva framsättningarna är endast ett par, mera på måfå
valda stycken, återgivna som allt annat i omskriven form.
Därjämte har krönikören på ett par ställen utfyllt recessen
med stycken ur ordinantian och på andra ställen inte dragit
sig för att lägga Gustaf Vasa i munnen kontentan av vad
krönikören själv utan något samband med framsättningarna
skrivit i den likpredikan, som han höll över honom 1560,
och i en tidigare del av sin krönika. Annat och mycket
är insatt, utan att direkta förebilder kan uppvisas. Det är
att betrakta som utbroderingar på temata, vilka behandlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
