Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vesterås riksdag 1527.
91
runtom i riksdagshandlingarna, och det varierar
diskussionspunkter med motsvarigheter även i de svenska
reformatorernas skrifter.
Framsättningarna i Peder Swarts krönika är sålunda
åstadkomna med anlitande av olika källor. Ett dylikt kom
position ssätt — endast alltför vanligt i renässansens
historieskrivning — måste naturligen medföra de största friheter i
fråga om innehållets gestaltning. Det har i väsentliga delar
lett till ett helt nytt innehåll.
Den första avdelningen i de originala framsättningarna
utgjordes av en kronologiskt uppställd översikt av
förhållandet mellan konung och folk, sådant Gustaf Vasa
föreställde sig detta och ville ha det klarlagt för ständerna.
Denna översikt är bortskuren i krönikan. Och vad mera
är: man söker förgäves i Peder Swarts framsättningar hela
den grundåskådning, åt vilken de originala framsättningarna
till ständerna här och annorstädes ger uttryck. Varje
antydan om de två maktfaktorerna i riket, folket som
uppdrager konungen detta, konungen som för regementet i en
status politicus, båda handlande under fastlagda ömsesidiga
förpliktelser, har omsorgsfullt utplånats. Förhållandet är
av grundläggande betydelse för kritiken av krönikan. I
själva verket representerar krönikan i sina framsättningar
inte åskådningsståndpunkten från 1527. En konung, som är
redo att självmant stå till svars och rätta för ständerna, är
oförenlig med den. Konungen är Gustaf Vasa i hans ålders
höst, sådan Peder Swart då såg och hörde honom, efter det
att arvkonungadömet proklamerats och han nått fram till
det autokratiska betraktelsesätt, som då redan sedan mycket
länge karakteriserade furstemakten på Europas kontinent.
Men omgestaltningen av innehållet i de originala
framsättningarna inskränker sig inte härtill. Genom att recessen
lägges till grund och också ordinantian utnyttjas kommer
krönikans framsättningar att innehålla vad som först framgick
som ett resultat av ingående förhandlingar. Dessa
framsättningar tar i motsats till de originala sålunda
företrädesvis och alltigenom sikte på kyrkan; det ställes i dem be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
