Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Lauritz Weibull.
Fp. 73. Begärer vara kvitt
regementet och att riket besörjes
med en annan herra, den bättre
lämpa och lycka därtill hava
kan ... Haver det hoppet till
eder ... att han måtte varda
besörjd med ett stycke län, där han
sig redeliga kan av hålla riket
till tjenst.
Köpstadsmännens sv. 78. De
akta leva och dö med hans nåde.
R. 85. Samtycke vi alle, att hans
nåde låter begge parterna av
lärarena till hopa komma och
disputera i vår närvaro, att man
måtte höra, vilken parten
rättast hade, vilket ock så skedde.
Allmogens sv. 80. Vilje heller
gerna ... vara hans nåde hörige,
lydige, hulde och trogne ... Vele
vi ock . .. vara allvarliga
förtänkte att näpsa och straffa den,
som ... varder beslagen ... med
tal eller gerningar emot hans nåde
... desslikes ... tillhjelpa ... att
de förrädare ... måtte bliva
rät-telige straffade.
127—128. Jag vill nu intet vara
edert huvud och konung. Jag
säger mig slätt där av med, och
jag låter mig till frids, att I mån
kora därtill vad god man eder
synes ... Varer så förtänkte att
lösa mig redeliga ut här av riket.
129. Köpmännerna ... sade, de
ville våga liv och leverne med
Kong Göstaf.
131. Ridderskapet svarade, det
de rådslagit hade var detta, att
de både de andeliga disputera
vilja tillhopa och komma till
någon ända med deras sak, att de
andre, som vore verldslige, måtte
kunna veta vad de skulle rätta
sig efter. Vilket ock så skedde.
132. De ville nu gerna ... vara
honom lydige med all
underdånighet och var någer funnes
ibland dem, den hans nåd ville
för tale eller spotskeligan akta,
den ville de sjelve inbördes
näpsa eller beröjan och anklagan,
att han måtte efter lagen bliva
näpst etc.
De här anförda parallellställena visar, att Peder Swarts
framställning av riksdagsförhandlingarna 1527 liksom hans
tidigare framställning av Gustaf Vasas framsättningar är
invävd med stycken, som kompilerats ur olika källor.
Krönikören begagnar sig, förutom av biskoparnas försäkran
rörande Vesterås recess, omväxlande av konungens
framsättningar, recessen, köpstadsmännens och allmogens svar, sin
egen krönika; när de utplockade styckena i omskriven
form, med verbala och syntaktiska reminiscenser, inordnas,
förvandlas skriftliga inlägg och berättelser till muntliga
yttranden. Varifrån stoffet i övrigt hämtats, låter sig inte säga.
Men de redan belagda parallellställena torde vara
tillräckliga för att karakterisera tillvägagångssättet och ge viss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
