Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vesterås riksdag 1527.
99
het om att på en framställning som denna kan intet
byggas.
Söker man därefter blottlägga ledtråden i de
förhandlingar, som enligt krönikan skall ha förts vid riksdagen,
finner man, att Hans Brask redan i början skall ha preciserat
som deras huvudämne: frågorna om lärdomen och om den
kyrkliga förmögenheten. I den mening, som biskopen
härvid uttalade, skall herr Ture Jönsson och hans parti ha
instämt. Huvudämnet blir emellertid i det följande skjutet
åsido. Enligt krönikören har förhandlingarna i all
huvudsak rört sig om något helt annat.
Hur krönikören förts fram till detta andra och vad det
innebär, framgår av följande. För det stora tal konungen
anges ha hållit, efter det att Hans Brask och Ture Jönsson
uttalat sig, har krönikören begagnat delar av själva de
ori-ginala framsättningarna. I dessa framsättningar avsäger sig
konungen regementet och uttrycker förhoppningen att bliva
besörjd med ett stycke län; av detta vill han göra riket
tjänst. Avsägelsen är här betingelselös. Den förekommer
även i krönikans framsättningar men endast i vilkorlig form
och är här direkt beroende av recessen. När avsägelsen
framföres i talet hos Peder Swart, sker det som i de
origi-nala framsättningarna betingelselöst. Men krönikören har
på egen hand helt omgjort det tidigare sammanhanget. I
stället för att som i de originala framsättningarna uttrycka
förhoppningen om en förläning på tjänst, uppmanar
konungen i talet hos Peder Swart ständerna att lösa honom ut ur
riket, betalandes honom, heter det, all hans fasta egendom
och vad han kostat på riket av sitt eget; han vill då draga sin
kos och aldrig mera komma igen. Nu hade konungen i
krönikans framsättningar gjort gällande, att hans avgång var
beroende av, huruvida rikets brister bleve botade. Två
alternativ var därmed givna. De blir ställda emot varandra:
antingen foga sig efter konungens vilja och behålla honom eller
också lösa honom ut och kora en annan. Krönikören
fast-håller i fortsättningen alternativen. De blir den ledtråd, som
förhandlingarna kommer att följa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
