Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Lauritz Weibull.
dock undantagen tillbörlig »preståttilse», av vilken skatt
ut-göres efter lagen. Ridderskapet skulle därigenom något
upprättas, så att det inte skulle behöva så mycken hjälp av
kronan. Men samtidigt med denna formulering på vad adeln
skulle återfå med full äganderätt av kyrkogodset, hänledde
den i sitt svar uppmärksamheten på en annan del av den
andliga egendomen. Det syntes ståndet, uttalas det, att
konungen borde ha full makt över ränteklosterna och
hospitalen till att förläna dem åt goda riddersmäns män; dessa
skjulle ha att göra konungen tjänst och borgläger av dem.
Klostren liksom hospitalen skulle upprätthållas, folket få
^sitt redliga uppehälle, men biskopen varken få gästning eller
saköre och vid invigning av någon i jungfrukloster biskopen
väl få gästa med 6 å 8 personer, men endast eftersom
för-läningsmannen unnade honom.
Detta var de anspråk, mot vilkas fyllande adeln erbjöd
sig att mottaga konungens bud. Anspråken var betydande.
Men med de skärpta förhållandena i tiden och på riksdagen
låg de inte utanför det möjliga. I själva verket var dessa
anspråk inte något enastående i tidens historia. De var
visserligen drivna mot sin spets, men de var ganska nära
modellerade på vad som helt nyligen framställts annorstädes:
de artiklar som riddersmäns män och meniga adeln i
Danmark året förut, i Odense, riktat till konungen och rådet
där. Också adeln i Danmark hade begärt, att herreklosterna
måtte komma i förläning under adeln, dock att gudstjänsten
blev hållen vid makt och bröderna vid kläder och föda och
vad de hade behov; vad över var erbjöd sig adeln att hålla
hästar och harnesk för, deras käre nådige herre och
Danmarks rike till tjänst. Köpe- och pantegods, som var kommet
under biskopar och prelater, hade artiklarna från Odense
också berört. Adeln hade begärt, att vad biskoparna av
adel hade köpt eller pantat de sista tjugo åren eller därefter
köpte eller pantade skulle bliva hos deras arvingar; men att
jordagods, som biskopar och prelater, vilka inte var av adel,
köpt eller fångat av riddersmäns män och som de nu
be-gynte sälja till bönder och borgare, måtte komma till adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
