Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vesterås riksdag 1527.
109
putationen inte annat än att predikanterna hade goda skäl
och inte annat predikade än Guds ord. Rådet i sin ordning
fällde omdömet: funnom vi i sanningen det rykte om den
nya tron »oredelige fört vara» och att predikanterna »icke
predika annat än rena Guds ord och den tro som de gode
helge fäder här i riket predikade, när kristendomen här
först inkom»
Den tolkning av gången i förhandlingarna vid
riksdagen i Västerås, som här getts på grundval av själva
huvudakterna, för fram till något helt annat än Peder Swarts
hävdvunna, grovt tillyxade och verklighetsfrämmande
framställning. Dessa akter visar ofrånkomligt, att själva
realfrå-gorna stått i förgrunden, och att förhandlingarna i första
hand rört sig om de rikets brister, som påtalats i
framsättningarna. Men de visar också något annat. Gustaf Vasa
har intagit en deciderad inställning, dikterad av
statsräso-nen; djärvt och skickligt beräknande, i klar avsikt att
söndra och härska, har han utlagt sina lockbeten till adel och
köpstadsmän. Bägge stånden har »granneligen övervägt» och
rådslagit; det har därunder lyckats konungen att infånga
dem och med dem bönderna. Men därmed är inte sagt, att
inte också tronavsägelsen spelat in vid förhandlingarna.
Ve-sterås recess markerar tydligt, att så varit. Det låg väl makt
på, hur rikets brister bäst kunde botas, säger den, »mest
förty att vi väl förmärkte, att hans nåde icke kunde utan
rikets och alles våres dråpelig skada och förderv skilja sig
ifrån regementet, som han oss föregav, om samma brister
icke botade vorde» 2. Tronavsägelsen, som till en början
framställdes som definitiv, senare alltså enligt recessen
gjordes villkorlig, har hängt som ett damoklessvärd över
förhandlingarna.
Gustaf Vasa har under dessa förhandlingar manövrerat
endast med de tre stånden. Han har hos adeln inom- och
utområds, hos köpstadsmän och bergsmän sökt och funnit
ett betryggande ryggstöd. Det framgår inte av akterna vad
1 SRA I: 1, 85 f., 97.
2 SRA I: 1, 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
