Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Lauritz Weibull.
kastat sig emot landsens herrar, fördrivit dem och indragit
främmande herrar, riket till allra största fördärv, där mången
god man med kommen är från liv och gods, som väl
vetter-ligt är, huru därom skett är i ärkebiskop Göstafs tid och
flere resor tillförene». Recessen drar därav slutsatsen,
att biskoparna efter denna dag inte skall rida med flera
karlar än vår nådigste herre dem föresäger. Det fortsättes:
»Vad över är i deras uppbörd, det komme till att föröka
kronones ränta därmed, så att de skola giva konungen ett
stycke penningar, eftersom de kunna med honom överens
varda, och därtill antvarda honom de slott och fästen,
som de nu hava. Sammalunda ske med domkyrkornas och
kanikernas ränta: när överlagt är vad till deras redeliga
uppehälle behöves, då tage konungen det utöver är i deras ränta
uti ett stycke penningar sig till hjälp». Folket i ränteklosterna
skall även enligt recessen få sitt redliga uppehälle, klostren
hållas vid makt. Men konungen skall skicka goda
riddersmäns män över klosterna och dessa av vad som inte
behöves för klosterfolket och klosterna göra konungen tjänst
med borgläger och eljest som honom täckes. Lantbornas
gästning och saköre frånhändes biskopen. Endast då en
jungfru inviges, har denne att befatta sig med ett kloster,
men får inte komma med större följe än
förlänings-mannen vill.
Den första punkt, som med anledning av dessa
recessens bestämmelser påkallar uppmärksamhet, är punkten
om biskoparnas militära ställning. I vad mån
överensstämmer denna punkt med adelns och de två andra
ståndens svar?
Adeln hade i sitt svar uttalat, att biskoparna skulle
bliva överens med hans nåde, huru mäktiga hans nåde ville
ha dem ridande. Det förutsättes här klart och tydligt
biskoparnas medverkan vid avgörandet om huru, stor krigsmakt de
skulle ha. De två andra stånden hade inte uttryckligen
uttalat sig i spörsmålet, endast hänskjutit till konungen och
rådet att bestämma om sättet för upprättandet av kronans
ränta. Rådet uteliminerade i recessen biskoparnas med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
