- Project Runeberg -  Scandia / Band X. 1937 /
113

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Vesterås riksdag 1527

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vesterås riksdag 1527.

113

verkan. Det har tilltrott sig att förändra det egna ståndets,
av dem själva tidigare uttalade vilja och med stöd i en
illimiterad fullmakt av de andra två stånden träffa en
bestämmelse, som måste ha överensstämt med vad
konungen ville.

Biskoparnas militära ställning var väsentligen beroende
av de slott de innehade. Adeln hade här förklarat, att
slotten finge anammas »besynnerliga till dess kronones
slott, som nu förfallne äro, kunna igen uppbyggde vara».
Köpstadsmännen hade formulerat sitt svar så, att »kyrkornas
prelater skulle låta hans nåde få deras slott, så länge
kronones slott uppbygges». Menige man hade under
åberopande av köpstadsmännens beslut samtyckt, att konungen
måtte »taga till låns med biskoparna och nyttja deras slott,
till dess riket kan komma i en bättre stadga, och allmogen, som
så förblottad är, måtte förkovra sig igen». Stånden hade
sålunda gått in för att slotten visserligen skulle upplåtas åt
konungen, men endast för viss tid. Denna upplåtelse för
viss tid har rådet, såsom tidigare ofta framhållits, i recessen
förvandlat till ett i tid obegränsat överlämnande.

Den andra punkt, som påkallar uppmärksamhet, är
vidden av de ingrepp i övrigt, som recessen bestämde ifråga om
biskoparnas, domkyrkornas och kanikernas tillgångar.

Det torde här utan vidare stå klart, att det varken är
fråga om en indragning av gods eller rättigheter till kronan
eller att de andliga befattningshavarna skulle förvandlas till
några förläningstagare under henne. Bådadera har tidigare
gjorts gällande. Och uppfattningen torde med få undantag
ännu i allmänhet gå i någon av dessa riktningar. En
noggrannare interpretation av bestämmelserna visar, att
biskoparnas, domkyrkornas och kanikernas
ägorättsförhållanden är i enlighet med adelns svar tänkta såsom oförändrat
bestående. Dessa institutioner och myndigheter skall
fortfarande förrätta uppbörden. Av vad som uppbäres övertager
konungen till ökande av kronans ränta en viss anpart, men
denna anpart inte i den form den i regel influtit, i varor
och persedlar, utan förvandlad i penningar. Övertagandet

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 11:37:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1937/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free