Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634 (Nils Ahnlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634.
Den i förra häftet av Scandia (X, 1 ff.) införda uppsatsen
om 1634 års regeringsform har uppkallat professor Nils Ahnlund
till en kritik i Svenska Dagbladet för den 12 maj. Kritiken har
getts rubriken: »En misslyckad omvärdering». Dess
huvudpunkter ha sedan upprepats i Historisk tidskrift 1937 (s. 179 ff.).
Uppsatsen i Scandia hävdade emot tidigare uppfattning att
Gustav Adolf icke, som Axel Oxenstierna uppger, kan ha godkänt
den av honom avfattade regeringsformen. Gustav Adolf har
heller aldrig underskrivit densamma. »I själva verket riktar sig
regeringsformen både mot konungens höghet, rådets myndighet
och ständernas rätt och frihet. Vad den tillgodoser är dess
upphovsmans: Axel Oxenstiernas maktintressen» (37).
Professor Ahnlunds kritik kommer i det följande att
bemötas. Hans framställning i Svenska Dagbladet är lagd till grund \
1.
Professor Ahnlund gör till en början gällande att den
historiografiska bakgrunden till min framställning är »feltecknad,
delvis missuppfattad». Jag hade grupperat de tidigare forskarna på
två linjer (1 ff.). Till den första fördes de som i regeringsformen
se ett Gustav Adolfs och Axel Oxenstiernas verk »med konungens
makt och ständernas rättigheter oförkränkta». Till den andra de
som hävda att regeringsformen på flera punkter vänder sig både
mot ständer och kungamakt. Om den första linjen sades att den
»leder tillbaka till Geijer och äldre svensk historieforskning» (l).
Enligt professor Ahnlund befinner sig emellertid Geijer »klarligen
på en annan flygel än den där författaren vill placera honom».
Här skall felteckningen och missuppfattningen ligga. Men fråga
är inte om Geijer s uppfattning, endast om vilken linje som leder
tillbaka till honom. Och skall han placeras på någon linje kan
1 Denna citeras utan särskild hänvisning, uppsatsen i Scandia med
sidangivning inom parentes. Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling
citeras AOSB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
