Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634 (Nils Ahnlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Sven Nilsson.
frånvaro från hemlandet fäst Axel Oxenstiernas uppmärksamhet
på nödvändigheten att träffa bestämmelser som dessa, behöva de
ju icke vara samtidiga med vad som föranlett dem. — Professor
Ahnlund har även fäst sig vid att »de i själva ingressen till
regeringsformen förekommande orden om regentens omyndige år
saknades på motsvarande ställe i det utkast, som Oxenstierna den
5 december 1632 från Erfurt kunde vidarebefordra till Sverige.
Där talades om konungens ’liv och död, närvaro och frånvaro,
helbregda och sjukdom’ — icke om de omyndiga åren». Enbart
detta skulle »resa hinder, om man vill belasta rikskanslern med
misstanken att ha givit gestalt åt regeringsformen först efter
Gustav Adolfs bortgång». Vad här saknas är fullkomligt
betydelselöst, eftersom utkastet längre fram i flera punkter lämnar
vidlyftiga föreskrifter för konungs omyndighet. — Det är vidare
professor Ahnlunds åsikt att Axel Oxenstierna under den
arbets-fyllda tiden mellan den 14 november 1 och den 5 december icke
kan ha hunnit skapa »den dryga regeringsformen med allt vad
därtill hör, också av nya uppslag (inrättandet av Göta hovrätt
m. m.)». Argumentet är svagt: större delen av det organisatoriska
i regeringsformen återgår till uppslag från Gustav Adolfs tid.
Sålunda är Göta hovrätt helt enkelt organiserad efter mönster av de
redan existerande hovrätterna. — Till sist åberopar professor
Ahnlund för utkastets datering även »vattenstämplarnas bevisande
utslag» (HT 180). Naturligtvis äro dessa stämplar i ett fall som
detta avgörande endast för papperets, icke för textens tillkomst.
Professor Ahnlund har som synes ej kunnat leda i bevis att
regeringsformen tillkommit under Gustav Adolfs tid. Men även
om så skett hade det intet betytt för min framställning. Ty av
regeringsformens tillkomst under kungens livstid följer icke att
han godkänt densamma. Det är detta det är fråga om och som
är det väsentliga. Däremot möter det för min uppfattning intet
hinder att Axel Oxenstierna arbetat på regeringsformen även före
Gustav Adolfs död. Han kan vidare mycket väl ha överlagt med
kungen om en regeringsform: ett ofullbordat utkast till en sådan
är efter innehållet att döma att datera till tiden före kungens död
(12). Men regeringsformen sådan den blev kan Axel Oxenstierna
faldrig ha fått Gustav Adolf att godkänna.
Vad regeringsformens tillkomst beträffar kan med säkerhet
endast konstateras, att den icke finnes omtalad i Gustav Adolfs
livstid utan först dyker upp efter hans död med Axel Oxenstierna
som enda källa för uppgiften att kungen godkänt densamma.
1 Varför detta datum? Redan den 12 november är kanslern
underrättad om Gustav Adolfs död. Se AOSB I: 7 s. 636 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
