- Project Runeberg -  Scandia / Band X. 1937 /
237

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634 (Nils Ahnlund)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Axel Oxenstierna och regeringsformen 1634.

237

skulle änkedrottningen och en arvfurste deltaga — ett föga
behagligt perspektiv.

Professor Ahnlunds kritik utmynnar i ett konstaterande av
att ingenting står kvar av mina teorier \ att jag på ett »vårdslöst
och omoget sätt missbrukat ett magistralt historiskt ämne».
Avslutande säges: »L’histoire est un genre propre å la maturité des
ans». Jag skall ej uppehålla mig vid dessa omdömen. Deras
lätta art torde vara tillräckligt klarlagd efter bemötandet av den
kritik som presterats av en forskare i otvivelaktig besittning av
»la maturité des ans».

Man behöver emellertid icke länge söka efter förklaringen
till arten av professor Ahnlunds kritik. Den står i tydligt samband
med den aprioriska bild han gjort sig av Axel Oxenstierna. Denna
bild har fått utgöra kriteriet på att min inställning är oriktig.
Professor Ahnlund kan ej förliká sig med min »uppfattning av den
store rikskanslerns politiska karaktär». Han rubricerar den som
> ren karikatyr». I stället tecknar han bilden av den »verklige,
historiske Axel Oxenstierna»: mannen utan svek och personlig
maktlystnad, Gustav Adolfs trogne vän. Men en teckning sådan
som denna förbiser det faktum att Gustav Adolf och Axel
Oxenstierna representera från varandra vitt skilda åskådningar, det
autokratiska kungadömets och den konstitutionella
rådsaristokratiens. Teckningen står ej att förlika med bilden av den Axel

1 För fullständighetens skull må även upptagas det exempel professor
Ahnlund i HT (179) anför på min »bristande kunskap om till ämnet hörande
fakta». I min uppsats diskuterades de punkter i regeringsformen, där enligt
en äldre uppfattning den personliga kungaviljan fått genombryta systemet
(15). Först bestämmelsen, att man från hovrätts dom kan vädja till kungen
och »ordentligen söka revision». Härom sades: »Detta är otvivelaktigt ett
viktigt förbehåll. Men hur det skall förfaras vid en dylik resning i målet
namnes ej». Professor Ahnlund anmärker: »Författaren synes icke ha insett,
att den kungliga revisionen av hovrätternas domar dock var ordnad före
regeringsformen, senast genom 1630 års regeringsinstruktion». Men denna
instruktion bestämmer endast hur »Riksens Råd sig i K. M:ts fråvaro rätta
och sakerna dirigera skole» (SRP I s. XLI). Det måste därför ifrågasättas
om den kan anses gälla även efter Gustav Adolfs död. Regeringsformens ord:
»ordentligen söka revision» skulle emellertid kunna tyda på en efter denna
instruktion utbildad praxis. I själva verket vore detta synnerligen
fördelaktigt för min uppfattning. Instruktionen överlämnar nämligen revisionen åt
rådet; kungen får ej något med den att skaffa (SRP I s. XLV). Därmed
ÖBœt-elimineras i detta fall den personliga kungaviljans förmåga att genombryta
systemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 11:37:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1937/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free