Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Per Nj’ström.
sippra mot nordväst, och kunskapen om denna
samfärdselled gick aldrig helt förlorad. Det engelska kompaniet hade
erhållit privilegier att handla på Persien — 1554—1582 —,
och sedan förhållandena i Ryssland stabiliserats efter krisen
kring sekelskiftet 1600, blev frågan åter aktuell. Företagare
i hela Västeuropa intresserade sig för traden och sökte
genom sina regeringars bemedling utverka rättigheter i Moskva
att begagna den. Våglängden och transportförhållandena
tycks inte ha varit något problem för dem; de svårigheter
man räknade med låg i de politiska förhållandena i
Ryssland och rättssäkerheten. Chanserna betraktades minst lika
stora som vid segeltrafiken till Indien. »Portugals sjöhandel
med Amerika och Ostindien, Kastiliens med Amerika, vår
egen med Guinea och Indien började utan att man lade
märke till det och ha blivit en källa till stora rikedomar.
På samma sätt kommer det att bli med vår trafik till
Persien: då den kommit i gång kommer den inte att bli de
andra underlägsen, och väl skött skall den till och med
kunna överträffa dem,» heter det i en skrivelse från några
Amsterdamköpmän till generalstaterna 1620 1. Denna
tran-sitohandel gällde främst det persiska silket och sidenet. De
sidenproducerande områdena i Persien låg i närheten av
Kaspiska havet. Av gammalt fördes produkten på
karavaner till Aleppo och därifrån till Medelhavshamnarna, främst
Smyrna och Alexandrette. Avståndet fågelvägen Gilan—
Aleppo— Smyrna är 200 mil och den verkliga vägen för
denna landtransport över höga bergskedjor och genom
öknar mycket längre. Ostindiefararna hade även börjat köpa
detta silke i Ormus vid Persiska vikens mynning, dit det
fördes 130 mil fågelvägen genom en ännu bergigare terräng
tvärs över den persiska platån, likaledes på karavaner. På
den ryska vägen skulle landtransporten bli en obetydlighet,
de tjugo milen mellan Volgas och Dvinas flodsystem. Även
den totala våglängden mellan silkeländerna och Holland
skulle bli kortare via Ryssland; i förhållande till omvägen
1 Isaac Massa, Histoire des Guerres de la Moscovie 1601—1610.
Utgiven av M. Obolensky och A. van der Linde, 1866. II, LXVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
