Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Per Nj’ström.
gen att skärpa satsen därhän, att staden begagnade sig av
den svenska statsmakten som det redskap, med vilket den
effektivast förmådde vidtaga sina handelspolitiska
tvångsåtgärder. Dessa var likartade de övriga stora
handelsstädernas vid Östersjöns flodmynningar. De gick inte enbart ut
på att spärra vägarna och floderna inåt upplandet för
främmande köpmän västerifrån och tillgången till havet för
upplandets handelsmän och producenter. De sträckte sig vida
längre: även inom staden hindrades främlingarna att handla
direkt med varandra: all handel skulle ske med stadens
egna köpmän som förmedlare och mellanhänder; handeln
»gäst mot gäst» förbjöds och belades med böter. Den
monopolställning, som stadens borgerskap genom dessa
godtyckliga våldsåtgärder tilltvingade sig, kallades sedermera i
pri-vilegiejuridiken för jus emporii, som sålunda innebar vida
större förmåner än den vanliga jus stapulae1. Den har
vuxit fram ur de livländska städernas försök att med
Hansans hjälp hindra de engelska och holländska köpmännen
handla direkt med de osteuropeiska marknaderna2. Men
trots Lybecks häftiga motstånd vändes denna politik vid
1400-talets mitt även mot de hanseatiska köpmännen. Riga
gick i spetsen. Det förbjöd 1459 handeln »gäst mot gäst»
och förklarade högsta grundsatsen för all stadspolitik vara
att skydda stadens egna borgare i deras näring. Danzig,
Reval, Stettin och Königsberg följde. Politiken mötte
motstånd från tvenne håll: dels från de köpmän, som bedrev
»the carrying trade» mellan Västeuropa och Östersjön, dels
från de politiska makter, som företrädde upplandets
köpmanna- och säljarintressen. Endast genom väpnat våld
kunde Danzig gentemot den preussiska adeln samt
borger-skapet i Thorn under 1400-talets krig genomtvinga sin rao-
1 Marquardus, 235.
2 Se härom: W. Stein, Beiträge zur Geschichte der deutschen Hansa,
1899, 129, E. Daenell, II, 235 ff., H. Rachel, Die Handels-, Zoll- und
Akzisepolitik Brandenburg-Preussens, Acta Borussica, B 4: 1, 1911, 91 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
