Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Per Nyström.
gjorda karaktäristik levde kvar i svensk lärdomstradition bortåt
ett hundratal år efter hans död. Det var först i hans
ungdoms stad, i Lund, man bröt med denna uppfattning. Lauritz
Weibull började i slutet av förra seklet ge ut hans otryckta
brev och manuskript, Anders Karitz och Albert Nilsson
underkastade sedermera hans filosofi en systematisk analys 1. Det
bestående resultatet av denna forskarverksamhet blev
kännedomen om att hans litterära och filosofiska skriftställarskap
inte alls präglades av brustna tankar utan av ett
genomtänkt filosofiskt system, som i logisk konsekvens och
begreppslig klarhet väl kunde mäta sig med och snarast stod
högre än hans motståndares. Efter dessa forskare följde
Martin Lamms försök till tolkning av den thorildska
filosofien 2. Den hade nu fått en helt annan plats än tidigare
i tankelivets utveckling i Sverige.
Den filosofiska debatten vid de svenska universiteten
vid vårt sekels början kännetecknas av den kantianska
idealismens framstöt mot de naturvetenskapliga, positivistiska
och materialistiska åskådningar, som sedan 1880-talet
domi-minerat tankelivet. Det var dyningarna av en storm, som
tidigare rört upp vågorna vid de tyska universiteten.
Företrädarna för kantianismen var i Lund i allmänhet bond- och
allmogepojkar, som från början varit avsedda för den
prästerliga banan: Hans Larsson, Anders Karitz, Albert Nilsson.
Fejden var ett återuppblossande av den gamla striden mellan
materialister och idealister; de senare hade blott klätt sig i
ny skrud, sedan de teologiska och högerhegelska-boströmska
rustningarna icke visat sig kunnat motstå de
naturvetenskap-ligt-empiriska åskådningarnas hugg. Thorild kom nu att
bli en av de valplatser, som valdes av de kämpande.
1 Huvudskrifterna: Lauritz Weibull, Thomas Thorild, hans ungdom och
studentår i Lund (1896), densamme, Ur Thorilds litterära kvarlåtenskap
och Thorildiana (i: Samlaren, 1898, 1900), Thomas Thorilds Bref, utgifna av
Lauritz Weibull (i: Skrifter utgifna af Svenska litteratursällskapet 19: 1, 1899
—1902). Anders Karitz, Tankelinjer hos Thorild (i: Lunds universitets
årsskrift, N. F. I, 9, 5, 1913), Albert Nilsson, Thomas Thorild (1915).
2 Martin Lamm, Upplysningstidens romantik, I—II (1918—20).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
