Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund.
5
kommit till resultatet, att Thorilds livsåskådning icke låter
sig fångas av begreppsparet rationalism och empirism
Därmed är det utsagt, att analysen av hans filosofi måste tas
upp från nya utgångspunkter.
Uppslaget att vrida analysen av Thorilds filosofi ur det
gamla problemläget har upptagits av Torgny T. Segerstedt
i avhandlingen »Moral sense-skolan och dess inflytande på
svensk filosofi». Men ehuru Segerstedt har klart för sig
att »kunskapsproblemet aldrig varit huvudproblemet» 2 för
Thorild, har undersökningen dock främst ånyo blivit en
diskussion om, hur denne samarbetade rationalistiska
element med upplysningsmannens inställning till
kunskapsproblemet. Hans politiska ideologi skulle nämligen »en gång
för alla» ha bestämts av en gammal rationalistisk
statsrättslärare i Lund, professor Nelander3. Detta ställde honom
inför teoretiska svårigheter, som skulle ha fått sin lösning
under inflytande av den äldre moral-sense skolan — främst
Shaftesbury — och som gjorde att han kom att stå i en
särställning till de andra svenska moral-sense filosoferna,
hos vilka detta rationalistiska drag saknades och som slöt
an till nyare engelska moral-sense filosofer. Han skulle alltså
själv ha utbildat en på 1780-talet egenartad eklektisk filosofi,
som blev ett vapen för honom i hans samhällskritik.
Men innan dessa utvägar prövas, torde det vara
lämpligt att ställa Thorild i relation till en ideologi, som även
om den icke trängt in i de lundensiska lärofädernas kollegier,
dock så att säga låg i luften och som givit upphov till en
stor internationell litteratur och publicistik.
II.
»Den sublime Newton» var den störste av
kultur-heroerna för 1700-talets oppositionella intellektuelle. Upp-
1 Anfört av Arvidson, Thorild I, 43, efter Hägerströms referat i
Handlingar rörande tillsättandet av lediga professorsämbetet i teoretisk filosofi vid
universitetet i Lund 1927—1929 (Lund 1929), 65 f.
2 Torgny T. Segerstedt, Moral sense-skolan och dess inflytande på svensk
filosofi. Lunds universitets årskrift, N. F. 1, 33, 8 (1938), 428.
3 a. a., 427.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
