Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund.
11
ning av naturen som fysikerna begynt. Dessa lagar skulle
bli lika evidenta som geometriens och astronomiens. Endast
okunnigheten skulle det falla in att förneka dem. Ty att
en sak var evident, betydde — enligt Mercier de la Rivière
— att en tillräcklig undersökning gjort den till en så
uppenbar sanning, att en människa inte kan utfundera några skäl
att tvivla på den, sedan hon fått kännedom om de skäl, som
kommer henne att godtaga den.
Det var filosofernas uppgift att fullgöra detta arbete.
I naturen, i människans natur skulle de finna de eviga
naturlagarna för dygden. Det var en helt annan metod än de
gamla filosoferna och moralisterna använt. De hade
spekulerat. Det hade fört dem vilse. »Jag ser inte i deras sublima
skrifter annat än abstrakta maximer, av vilka de flesta är
uttänkta för helt andra varelser än människorna; regler för
uppförandet, så främmande för naturen att de ständigt driva
människorna till motsättningar mot varandra. Finns det
inte däremot i naturen bestämda och oföränderliga regler
för att skilja dygden från brottet? Yi tvivla inte på att dessa
regler existera. Men för att upptäcka dem finns det endast
en väg, och det är att rådfråga själva naturen, att konsultera
de allmänna och orubbliga lagar, som den har föreskrivit
för sig själv, och vårt nödvändiga samband med dessa lagar».
Det är Mercier de la Rivière Det är den induktiva
metodens tillämpning på moralfilosofien. Det är en
upprepning av den kritik, som Francis Bacon i Ad vancement
of learning riktade mot sin tids naturhistoriker: »in the
inquisition of nature, they ever left the oracle of God’s
works, and adored the deceiving and deformed images which
the unequal mirror of their own minds or a few received
authors or principles did represent unto them» 2.
Läran om att de vise skulle skriva lagarna, kom att
bli ett försvar för den upplysta despotismen. Men Mercier
de la Rivière menade, att samhället endast kunde ordnas
efter dessa lagar om de blevo evidenta för gemene man.
1 Mercier de la Rivière, De l’instruction publique, 65 f.
2 Francis Bacon, The advancement of learning (1934), 27 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
