Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Per Nyström.
Därför var folkuppfostran och ett fritt, statligt
undervisningsväsende ett nödvändigt korrelat till detta envälde. Utan
folkuppfostran var despotismen icke legal, hur visa än härskarna
voro. Då måste den bruka fysiskt våld. Men om de efter
naturens principer skrivna lagarna genom allmänhetens
insikt tillätos reglera samhällslivet, då skulle alla samhällets
olika individuella intressen stämmas i harmoni, alla de olika
krafterna uppgå i en större kraft — fysiskt representerad av
härskaren — och denna skulle med en himlakrafts styrka
föra mänskligheten framåt mot allt större lycka för ett allt
större antal människor.
För att de vise inte skulle kunna missbruka sin
ställning, var yttrande- och tryckfriheten en nödvändighet, en
institution grundad på naturens princip om den enskildes
rätt att tillvarataga och hävda sina intressen. Den skulle
ge lagstiftaren möjlighet att lyssna till intressenas röst
liksom naturforskaren lyssnar på naturen. Den skulle hjälpa
till att göra kunskapen om naturens lagar fulländad. Först
då detta nåtts hade människan blivit verklig människa,
Skaparens avbild i sin fullständiga harmoni. I sitt vilda stadium,
säger Mercier de la Rivière med en överlägsen blick på
Rousseau, var människan knappast ännu människa. — Ännu
en tredje garanti mot enväldet fann Mercier nödvändig:
domarkårens oavhängighet, den dömande maktens
separation från de i furstens person förenade lagstiftande och
utövande funktionerna.
Läran om att fysiska lagar och fysisk nödvändighet
rådde i samhället gav upphov till beteckningen fysiokratism,
ett namn, som dock icke var så utbrett i samtiden som
senare. Dupont de Nemours kallade den i sitt kortfattade
referat av Mercier de la Rivières huvudverk för une science
nouvelle, vilken han ställde vid sidan av de övriga exakta
vetenskaperna \ Själva kallade sig skolans företrädare helst
ekonomister.
1 De l’origine et des progrès d’une science nouvelle, (anon.), London och
Paris 1768.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
