Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. 25
Zöpfen» 1781. »Den sorgfälliga skillnaden mellan
natur-och samhällsrätten är därför en halvhet i lärarens förstånd.
Därför är alla de borgerliga lagar, som icke grunda sig i
naturen, i dess eviga regler för ve och väl mer eller mindre
ursinnigheter. T. ex. adelsbörden, det prästerliga enväldet
i religionen och förnuftet. Av sådana lagar vimla likväl alla
samhällsrätter; och de upphöra icke förr än filosofer,
naturens kännare och lärare, hinna sprida upplysningen. —
Efter naturen bör då ett samhälle inrättas. Det helas
bestånd vare första lagen. Var enskild del så litet tryckas
som möjligt».
Det är fysiokratismens samhällskritiska konsekvenser,
som här dragas. Albert Nilsson, som vill göra Thorild till
spinozist, har observerat att det finns en fundamental
skillnad mellan Thorilds samhällsuppfattning och Spinozas. Den
senare tänker sig samhället ha uppstått genom
samhällskontraktet. »Thorild åter låter i fråga om statens uppkomst
Spinozas kontraktbegrepp substitueras av sitt
harmonibegrepp by. Albert Nilsson i sin tur söker harmonisera dessa
två skilda uppfattningar och sudda ut den begreppsliga
olikheten mellan dem. Ingenting är felaktigare. För Spinoza
har samhället uppkommit genom en förnuftig överläggning
hos människorna. För Thorild har det framgått genom
naturkrafternas eget spel, de naturkrafter, som uppträda hos
människorna. Detta är i full överensstämmelse med den
fysiokratiska doktrinen. Ekonomisternas skrifter vimla av
spefulla angrepp mot kontraktläran, denna roman, som det
heter på något ställe. Det är väl sant — som Segerstedt
visat — att liknande tankegångar finnas hos den gamle
Shaftesbury; men den samhällskritiska och materialistiska
tillspetsningen med tillämpning på samtidens aktuella politiska
spörsmål — som är så tydlig hos Thorild — hör hemma
hos fysiokraterna. Därvid är tydligt, att Shaftesbury kunnat
få ökat intresse och aktualitet för den, som hos honom fann
en av sin samtids politiska ideologier företecknad.
1 Albert Nilsson, a. a., 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
