Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund.
27
manna förståndet». Vad detta innebär har livligt debatterats
av hans sentida uttolkare1. Lamm menar att det helt enkelt
blott är en omskrivning av Rousseaus begrepp. Nilsson
menar, att det thorildska begreppet har helt annan
innebörd än Rousseaus. Arvidson säger att det är en »speciellt
thorildsk term», och att tolkningen av denna är av central
betydelse för förståelsen av Thorilds politiska ståndpunkt.
Enligt Arvidson är »det allmänna förståndet» ungefär
detsamma som upplysningen. »Det allmänna förståndet
spelar en helt annan roll än allmänviljan. Allmänna
förståndet konstituerar hos Thorild statsformen. I och med
upplysningens stigande förändras statsskick och lagar» 2.
Arvidsons analys av begreppet är fullt klar; men det
är inte fråga om någon »speciellt thorildsk term».
Tankegången är den fvsiokratiska: att i och med det att genom
den stigande upplysningen de av naturen givna lagarna bli
evidenta för människorna, så faller de naturvidriga
institutionerna bort som fjäll från ögonen och därmed omformas
samhället till allt större överensstämmelse med de för
samhällslivet naturgivna lagarna. Det är graden av upplysning
hos ett folk, som blir avgörande för statsskicket.
I en senare skrift — från Englandstiden — True
Hea-venly Religion (1790) framlägger Thorild nästan ordagrant
den fysiokratiska kunskapsteorien. Sanningens egenskap var
att den var klar eller evident, heter det. Och att den alltid var
densamma — liksom geometriens satser hade Mercier de la
Rivière tillagt. Att den beredde lycka, då den gjorde
människan konform med hennes naturliga ordning, heter det3.
1 Om denna diskussion, se Arvidson, Thorild I, 198 f., Segerstedt, 437 ff.
Enligt Segerstedt — för vilken Thorild främst är en lärd, starkt influerad
av sina akademiska lärare — hänger begreppet samman med det
stoiskt-naturrättsliga begreppet ratio recta. Men när Thorild använder
begreppet, när han t. ex. i Den Nye Granskaren skriver, att då »Allmänna
Förståndet» »Folkets Högsta Begrepp» fattas och en demagog kan vinna det
som ej den redlige kan uppnå, då är inskränkning i tryckfriheten en vis
lag — så befinner han sig fjärran från den begreppsvärld, som tillhörde »de
blinde lärarna vid academierna» (Thorild, Skrifter II, 13).
2 Arvidson, Thorild I, 199.
3 Thorild, Skrifter II, 361.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
