Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning. 45
institut, är det efter anvisning just av den förste
envålds-konungen, vilken som bekant förklarat i rådet, att hans
förmyndare skulle undgått räfst, därest de varje riksdag gjort redo
och räkenskap inför ständernaAtt dessas efterfrågningar
huru riksråden ställt sina rådslag skulle anknytas till en
läsning av protokollen säges visserligen icke direkt i
regeringsformen, som endast i förbigående — i 1719 års RF § 23 och i 1720
års RF § 28 — räknar med att sådana protokoll föras. Men
huru skulle det bli möjligt att utan sådan läsning få veta,
huru de olika rådsherrarna rått konungen? Sådant var
tydligen icke mera rimligt än när det 1680 gällde få veta, vilka
som tillhört majoriteten och vilka minoriteten vid ett genom
kollegial omröstning fattat regeringsbeslut.
Men därmed är också antydd den väsentliga skillnaden
mellan det ansvar, som under Karl XI utkrävdes, och det,
som under frihetstiden grundlagstadgades. Det förra var ett
ansvar för huru riket blivit förestått och regerat, det senare
ett ansvar för råd avgivna av dem, som ägde råda men ej
regera. Även för råd, som icke följts och således ingen skada
gjort, skulle ansvar utkrävas. Detta var av straffrättslig och
icke av civilrättslig natur. Ser man till principen, så är det
1600 års rådsansvar, som grundlagfästes. Vad man vill se
efter är, huruvida riksens råd rått efter bästa förstånd och
förtjänt heder och beröm. Det är både dolus och culpa,
de skolmästrande ständerna önska slippa skönja i
protokollen. Den straffrättsliga karaktären av ansvaret
underströks också av friherre Palmquist på riddarhuset, när
förslaget till regeringsform där ventilerades. På det sättet
skulle ständerna, förklarade han, »hava frihet att den, som
befunnes hava umgåtts med vrångvisa och för riket skadliga
anslag, icke allenast från riksrådsämbet avsätta utan ock
efter sakens beskaffenhet låta med straff belägga».
Principen för det frihetstida rådsansvaret är av 1600, metoden
för dess utkrävande från 1680. Institutet som helhet kan
1 Carlson a. a. s. 214.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
