Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysni ng. 73
sitt hov. Detta förklaras dock i § 48 stå under hans
enskilda styrelse.
Konungen har också enligt regeringsformen en rad
parlamentariska funktioner. Han sammankallar urtima
riksdag enligt § 49 och åtskiljer riksdag enligt § 109, utnämner
talmän enligt § 52 och äskar s. k. hemligt utskott enligt §
54. Därjämte avlämnar han jämlikt §§ 58 och 59 till
statsutskottet besked om rikets finansiella ställning. Då
statsrådet i sådant sammanhang icke nämnes, får väl anses att
konungen utövar sådan makt utanför detsamma. Svårligen
kunna dylika funktioner betraktas som ingredienser i den
styrande makten. Det skulle i så fall vara de i §§ 58 och
59 omnämnda.
När det gäller utövningen av konungens andel i
grundlagstiftning och lagstiftning, nämnes däremot statsrådet.
Konungen inhämtar enligt § 81 hela statsrådets tankar över
riksens ständers förslag till grundlagsändring, innan han
fattar sitt beslut. Att han fattar detta i statsrådet säges
däremot icke. Sammalunda hör han, om han själv vill
föreslå någon ändring i grundlagarna, statsrådet och överlämnar
därefter sin proposition jämte statsrådets tankar däröver till
ständerna. Tankarna föras tydligen icke såsom i § 9
omnämnda meningar till ett inför konungen fört protokoll.
Som ett slags sakkunnigutlåtanden framträda ock i § 87
statsrådets tankar över så väl av konungen som av ständerna
framställda lagförslag. De samordnas med de tankar, som
härröra från högsta domstolen, i vars krets konungen ju
icke presiderar.
Regeringsformen rymmer ytterligare en rad paragrafer,
enligt vilka konungen äger att fatta beslut. Vad de avse får
dock anses höra in under den styrande makten och därför
böra av konungen i statsrådet avgöras. Svårigheter erbjuda
dock §§ 60 p. 2 och 80. De kunde synas undantagsvis ge
konungen andel av beskattningsmakten. Egendomligt blir
då att icke statsrådet nämnes, ja i § 60 p. 2 icke ens
konungen. Naturligare torde därför vara att i båda fallen
räkna med styrelsefunktioner. Konungen, till vars disposi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
