- Project Runeberg -  Scandia / Band XII. 1939 /
75

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysni ng. 81

hushållning, kan bero på att därförutan det möjligen kunde
negligeras i fall konungens beslut bleve avvisande

Konungen är således endast i vissa angivna fall skyldig
fatta sitt beslut i statsrådet. I ett par fall, viktigare än
Liljencrantz tänkt sig, sammanträda konung och statsråd var
för sig med endast skriftlig förbindelse. I andra är konungen
icke ens skyldig inhämta rådets mening. Med gustaviansk
ordning har man icke velat företaga en alltför radikal
brytning och det så mycket mindre som plikten att höra
offentliga rådgivare icke kunde vara av så överväldigande betydelse,
när konungen i alla fall finge besluta, som han ville. Själva
frihetstiden räknade ju för övrigt med att konungen fattade
vissa beslut utanför rådet.

En generell regel om s. k. konstitutionell täckning för
den oansvarige monarken finns först i § 38. Av någon större
räckvidd är den dock icke.

Det första slag av ansvar, som i § 38 stadgas, är det
rent administrativa. Alla ifrån konungen utgående
expeditioner och befallningar utom i kommandomål skola för att
bliva gällande kontrasigneras av den föredragande, som vare
ansvarig att de instämma med däröver förda protokoll.
Bestämmelsen, som kan ledas tillbaka åtminstone till
frihetstidens kansliordningar, är närmast tillkommen med
hänsyn till konungen, som enligt vad man torde kunna utläsa
ur 1772 års RF § 21 till följd av expeditionernas myckenhet
kunnat »surpreneras» genom en eller annan expedition, som
vore stridande med k. m:ts »decision». Både regel och
undantag gå tillbaka till nämnda §, däri det heter: Och bör
därföre ej någon befallning hädanefter som hittills lydas och
efterkommas, som ej är med behörig kontrasignation försedd,
krigsärender undantagandes. Ansvar för svek ståndas rim-

1 Den företagna inventeringen torde visa omöjligheten av att, såsom
t. ex. Poppius’ och Järtas promemorior förutsätta, inräkna allt vad konungen
fått att avgöra allena under den styrande makten. Hade man i Sverige
re-cipierat det engelska prerogativbegreppet, skulle åter de flesta ovan granskade
funktioner kunnat därunder inrymmas (Se Jellineck, Gesetz und Verordnung,
Tübingen 1919, s. 28 f.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 11:55:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1939/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free