Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysni ng.
89
var ju, som vi sett av det föregående och Fahlbeck själv
visar, intet annat än frihetstida ordning. Att de icke skulle
stå till ansvar inför ständerna själva utan inför någon
särskilt därtill inrättad permanent domstol var ju gustaviansk
ordning. Vill Fahlbeck verkligen få oss att tro, det 1809 års
män voro så fantasilösa, att de icke kunde göra
kombinationen på egen hand utan påverkan av 1791 års författning,
bör han taga i betraktande att en motsvarande kombination
utan att något incitament därtill kan konstateras hos
Montesquieu, som Fahlbeck själv visar, gjorts redan av 1760-talets
svenska projektmakare. Renodling av resp. straffrättsligt och
politiskt ansvar hade blivit en för den utgående frihetstiden
allt kärare tanke. Något nytt var det icke Silverstolpe hade
att komma med i dessa stycken. En nyhet för dem var
kanske att domstolen skulle förklara de anklagade skyldige
eller oskyldige, — och ingenting mera — men på dessa
reminiscenser från det engelska jurysystemet reflekterade ej
1809 års grundlagstiftare. Att riksrätten skulle döma
statsråden till bestämda straff framgår omedelbart av ovan
citerade slutord till § 106. Sedan har Silverstolpe icke mer att
tillägga än att konungen, i händelse statsråden förklaras
skyldige, utser nya. Om så viktiga ting som att ansvar
stån-das för rådslag och kontrasignation och att brottsligheten
konstateras genom protokollgranskning har han intet att
förtälja.
Det oberättigade i att tala om utländskt inflytande blir
också uppenbart, om man till utgångspunkt för jämförelsen
tar Montesquieu själv och den franska författningen.
Otvivelaktigt är 1809 års författning så närbesläktad
med Montesquieus system, att en jämförelse dem emellan
är fruktbar, men till resultat ger den oftast olikheter. Så
ej minst, när det gäller ministeransvarigheten och dess
förutsättningar. Så visst som verkställigheten av
allmänviljan är samma allmänvilja subordinerad, är den verkställande
makt, som i Montesquieus system tilldelats regeringen,
subordi-nerad den lagstiftande makt, som tillkommer
folkrepresentationen. Ur den självklara rätten för den senare att kontrol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
