Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Muhammed, Karl den store och Rurik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Sture Bolin.
oss livfulla skildringar av livet i detta gruvdistrikt: i det där
belägna Vadi-l-Allaki, som var liksom en väldig stad,
vimlade det av människor; både araber och icke-araber sökte
där sin lycka; marknader höllos, köpenskap bedrevs. Så
uppblomstrade landet efter den arabiska erövringen, att de
kameler, som förde proviant dit från Assuan, uppgingo till
60.000. Och ändå försågs landet med proviant även
sjövägen. Dessa skildringar äro motstycken till berättelsen om
Pendjir. Det är naturligt, att den efter 850 ökade
guldproduktionen fick liknande följder som tidigare den ökade
silverproduktionen; guldet sjönk i värde, silvrets värde i
förhållande till denna metall steg åter
Ökad silverproduktion inom kalifatet under tiden fram
till 850, ökad guldproduktion under tiden därefter har alltså
bådadera satt spår efter sig inte bara i kalifatets utan också
i det frankiska rikets myntväsende. Det är knappast
möjligt att under dessa omständigheter hävda Pirennes mening,
1 Huvudkällan angående silvergruvan i Pendjir är Jakut a. a. 1 s. 743
(jmfr. N. Tiesenhausen: Über drei in Russland gemachte kufische
Münzfunde, Numismatische Zeitschrift 3, 1871). Denna liksom övriga gruvor i
kalifatets östliga provinser omtalas på olika håll av geograferna Ibn Haukal,
Istachri, Mukaddesi, Ibn Fakih, Ibn Rustah, Ibn Chordadhbeh m. fl.
Huvudkällorna om guldutvinningen i Nubien äro Jakubi : Kitâb al-Boldân,
Biblio-theca geographorum arabicorum 7, 1892, ed. M. J. de Goeje s. 334 f.;
Maq-rizi: Description topographique et historique de l’Égypte, öv. U. Bouriant 1,
1895 s. 561 ff., Mémoires publiés par les membres de la mission archéologique
française du Caire, 17. Jmfr. E. Quatremère: Mémoires géographiques et
historiques sur l’Égypte 2, 1811, s. 2 ff. 81 ff. — I den vetenskapliga litteraturen
har den arabiska guld- och silverutvinningen bäst behandlats av A. Mez: Die
Renaissance des Islams, 1922. Notiser om gruvdrift finnas utan
betydelsefullare kommentar hos G. Le Strange: The lands of the eastern caliphate, 1930;
P. Schwarz: Iran im Mittelalter nach den arabischen Geographen 2—7,
Quellen und Forschungen zur Erd- und Kulturkunde 3, 6, 9, 1910—21, Quellen
und Forschungen zur Kultur- und Religionsgeschichte 1—3,1924—29. Om
silverförrådet i kalifatet se v. Kremers ovan s. 195 n. 1 citerade arbeten, om
ädelmetall-produktionen omkr. 1500 A. Soetbeer: Edelmetall-Produktion und
Wertver-hältniss zwischen Gold und Silber seit der Entdeckung Amerika’s bis zur
Gegenwart, Dr. A. Petermanns Mitteilungen zur Justus Perthes’geographischer
Anstalt, Ergänzungsband 13: 57, 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
