Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Muhammed, Karl den store och Rurik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Muhammed, Karl den store och Rurik.
215
Källorna ge alltså oförtydbart vid handen, att efter
en tid den frankiska transitohandeln mellan det päls- och
slavproducerande området i Nord- och Östeuropa
över-flyglats av en direkt nordisk-arabisk handel utmed östliga
stråk.
Såsom herrar över det stora Svitjod behärskade
nordborna ett område, som med avseende på sin produktion
hade den allra största betydelse. Det frambragte i större
myckenhet än något annat land i Europa slavar och
pälsverk. Slavar var arbetskraft, pälsverk var det enda
råmaterial till kläder, som den muhammedanska världen inte
själv i någon störde mån kunde frambringa. De två
artiklarna voro föremål för massimport till kalifatet. Men
nordborna voro också herrar över de bästa vägarna till
österlandet, d. v. s. till den tidens ekonomiska och kulturella
centra. De voro slutligen närmsta europeiska grannar till
det land, där det orientaliska silvrets källa vällde fram.
Det är tämligen klart, att under dessa omständigheter
silverströmmen skulle gjuta sig ut över östra och norra
Europa. Den hade stora dimensioner. Ibn Rustah och
Gur-desi uppge, att nordborna för sina varor vägrade mottaga
betalning i annat än klingande silvermynt. Ibn Fadlan ger
återigen en situationsbild: riär en russisk köpman förtjänat
10.000 dirhemer, brukade han skänka en halskedja till sin
hustru; det fanns många russiska kvinnor, som ägde flera
sådana halskedjor. Fyndmaterialet bestyrker riktigheten av
dessa och andra uppgifter i den arabiska litteraturen.
Skattfynden av kufiska mynt låta oss veta, att silverströmmen
ungefär omkring år 825 redan trängt in i östra Europa och
att den inte långt därefter, säkert före århundradets mitt,
flödade fram i Norden. En granskning av skattfyndens
sammansättning ställer utom allt tvivel, att silvret redan under
800-talets förra del nådde Europa både över Kaspiska havet
och karavanvägen över Chiva. Av större intresse för oss
är att fynden visa silverströmmens mäktighet. Deras
utbredningsområde sträcker sig från Norge och Norrland i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
