Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Muhammed, Karl den store och Rurik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Sture Bolin.
många gånger fler än de västerländska denarer, som
påträffats i Nordens rikt flödande fynd från samma tid L.
Att någon litterär källa skulle kunna lämna avgörande
bevis för eller mot existensen av en kraftig dirhemström
till Västeuropa över dess östra gräns är inte att vänta; det
vore märkligt nog, om det funnes någon notis av intresse i
sammanhanget. Så är dock fallet: när en jude från Spanien
mot slutet av Otto Ls regering vistades i Mainz, visade man
honom några dirhemer, som han bestämde. De voro av
just den typ och från just den tid, som äro talrikast
företrädda i Skandinaviens fynd. Det kan inte vara någon
tvekan om att de kommit till Mainz via Östeuropa, kanske
också via Norden 2.
Verkliga skäl för att jakande eller nekande besvara
frågan om silverströmmen från norra och mellersta Europa
gått vidare i västlig riktning kunna endast hämtas ur en
ingående, komparativ undersökning av Öst- och Nordeuropas
skattfynd. En sådan granskning visar följande. Under
800-talet äro de från ett och samma tidsavsnitt härrörande
öst-och nordeuropeiska skatterna ytterst likartade; man kan i
fyndmaterialet från detta århundrade iaktta, hur mynt, som
dominera de äldre fynden, försvunnit i de yngre. Ett stycke
in i 900-talet ändrar sig detta: det uppstår två väsensolika
typer av skatter. Den ena typen möter i Norden, den andra
i Östeuropa. Den förra typen utmärkes därav, att skatten
domineras av äldre mynt — t. ex. en skatt med slutmynt
från 950-talet av dirhemer från 900-talets två första
decennier; den östeuropeiska typens skatter innehålla väsentligt
färre mynt från äldre tider men många från de närmast
före slutmyntets präglingsår liggande årtiondena. Kort efter
900-talets mitt sker återigen en differentiering, nu inom
det östeuropeiska området. Medan de i Volgabulgarien gjorda
1 Se ovan s. 185 ff., ssk. den s. 186 n. 1 och s. 188 n. 1 citerade
litteraturen.
2 G. Jacob: Arabische Berichte von Gesandten an germanische
Fürstenhöfe aus dem 9. und 10. Jahrhundert, Quellen zur deutschen Volkskunde
1, 1927 s. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
