Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Holmberg, Samtida norsk historia (Wilhelm Keilhau)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtida norsk historia.
Wilhelm Keilhau, Det
norske folks liv og
historie i vår egen tid. Oslo
1938.
Med anledning av Dansk Historisk
Forenings 100-års jubileum 1939 gav
professor Aage Friis en överblick av det
förflutna seklets utveckling inom dansk
historievetenskap. Professor Friis
framhöll det beklagliga faktum, att historien allt mera håller på att
trängas undan från sin position såsom en väsentlig faktor vid
konstituerandet av den enskilda individens kulturuppfattning och
världsåskådning. Medan under 1800-talet läsningen av allvarligt
syftande historiska verk ingick i den bildning, som ansågs
nödvändig för den enskilde, menar Friis, att under trycket av de
sociala, ekonomiska och utrikespolitiska omvälvningarna i nutiden
intresset förskjutits till andra vetenskapliga discipliner, som
förefalla mera behövliga vid orientering i de aktuella problemen. Friis
framhöll också, att en viss brist i framställningskonst hos de
moderna historikerna är ägnad att försvåra tillägnandet av deras
uppnådda resultat; främst genom ans och rykt av den litterära
formen vill han återföra historievetenskapen till dess förlorade
position.
Under förutsättning att Friis har rätt i teorien, skulle
historieforskningen alltså vara skjuten undan såsom allvarligt menad
samhällsvetenskap. Läsningen av historia blir ett tidsfördriv under
idylliska tider och lägges åt sidan, när människorna ha viktiga
saker för händer.
Man skulle kunna tänka sig en annan förklaring än den
Friis ger. Möjligen bidrog till historievetenskapens popularitet
under 1800-talet att historikerna då skrevo om förhållanden, som
intensivare fångade läsarnas intressen än vad nu är fallet. I sin
strävan att skildra »wie es eigentlich gewesen» valde
1800-tals-historikerna gärna ämnen, som på ett eller annat sätt hade
anknytning till det samhälle eller den kulturkrets de tillhörde.
Regeln har givetvis många undantag, men mer eller mindre kan
titeln å Taines huvudverk mutatis mutandis tjäna som motto : » Les
origines de la France contemporaine.» Gentemot detta står nu en
fortgående specialforskning, som till stor del med utgångspunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
