Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Holmberg, Samtida norsk historia (Wilhelm Keilhau)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Nils Holmberg.
Från jordbruket övergår Keilhau till industrien och
koncentrerar där skildringen kring Sam Eyde, exploateringen av de
norska vattenfallen genom inhemskt och utländskt kapital, Norsk
Hydro och koncessionspolitiken. Detta avsnitt, som berör viktiga
ting, ger dock en i viss mån snedvriden bild av norskt
ekonomiskt liv. Såsom i en föregående recension påpekats (Scandia
VIII), led den tidigare delen av Keilhaus Norgehistoria av den
svagheten, att vissa väsentliga ting utelämnats. Anmärkningen
förfaller, när man läser den sist utkomna volymen, men det blir
onekligen något besvärande att behöva läsa alla volymerna
växelvis för att få en riktig bild av Norges ekonomiska historia.
Detta hindrar dock icke, att skildringen av detta expansiva skede
i Norges industrihistoria är ytterst instruktiv. Samspelet mellan
de olika faktorerna, de norska forsarna, det utländska kapitalet,
tekniken, den ekonomiska världspolitiken och partipolitiken inom
landet har knutits samman till en klar och översiktlig
framställning.
Mot Keilhaus skildring av den norska industrien kan man
invända, att han för de mera dramatiskt givande
industrigrenarna i viss mån försummat de för det norska folkhushållet
kanske ännu mera betydelsefulla textil- och verkstadsindustrierna,
som voro utpräglade stadsindustrier. Därigenom kunde Keilhau
måhända fått en mera sann bakgrund för sin skildring av
socialpolitik och de socialistiska rörelserna. Anmärkningsvärt är att
de exempel, som Keilhau tager för att visa arbetarrörelsens
utveckling, icke i något fall hänföra sig till industrierna kring Sam Eyde.
Beträffande arbetarrörelsen påpekar han huru socialismen vann
sina första segrar i Nordnorge, där fiskarebefolkningen mötte
kanitalismen i storhandelsmannens skepnad. Keilhau betonar till
synes med rätta den synpunkten, att Tranmæls och Kyrre Grepps
utmanövrering av högersocialismen var bestämmande för den
radikala inriktning, som norsk socialdemokrati erhöll i motsats
till svensk. Deras chans att gripa ledningen uppstod, då
arbetarnas nederlag i den svenska storstrejken 1909 och den norska
lockouten 1911 syntes visa hän på en revolutionär kurs såsom
den enda möjliga.
Skildringen av krigsåren innehåller icke några större
nyheter, men den betonar de svårigheter, som för Norge likaväl som
för Sverige tornade upp sig, när det gällde att lovera mellan de
krigförande, och de geopolitiska realiteter, som hårt frestade på
det skandinaviska samarbetet. Hans skildring av Norge i
världskriget är starkt kritisk mot den norska regeringens sorglöshet
under sommaren 1914. Mera uppskattning ägnar han
utrikesminister Ihlen såsom en principlös men skicklig navigatör, aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
