Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Eli F. Heckscher.
mässigt omöjligt, därför att penningenheterna då och nu
svarade mot alldeles olikartade föremål och därför ej kunna
ställas på någon gemensam grundval. Emellertid är det
möjligt att ge någon liten ledning, om man skruvar ned
sina anspråk betydligt. På sätt och vis vore en jämförelse
på grundval av andel i nationalinkomsten då och nu bästa
utgångspunkten för en realistisk jämförelse; men
åtminstone såvitt jag nu kan se tillåter materialet icke en sådan
behandling. Om man då måste hålla sig till jämförelser på
prisernas grund, så finns det olika möjligheter, som i
föreliggande fall leda till ungefär samma resultat, vilket
emellertid — det måste understrykas — sannolikt helt och
hållet avviker från det man skulle få vid en jämförelse efter
andel i nationalinkomsten. Utgår man från Karl Amarks i
sig själv anmärkningsvärt goda (oreducerade)
generalprisin-dex, får man ett nutida värde på den tidens bergshantering
som utgör omkr. 25 mill. kr.; inom parentes sagt kan och
bör därvid ett belopp i riksdaler direkt förvandlas till ett i
kronor, multiplicerade med generalindextalet1. Lägger man
i stället till grund »rågvärdet», sålunda det nutida värdet av
den mängd råg som erhölls för bergshanteringens
produktvärde 1772, blir beloppet omkr. 20 mill. kr., eller möjligen
22 ^ mill. (det senare om 1700-talets pris gällde rågat mått).
Slutligen, och egentligen mest upplysande, kan man fråga
vad de mängder av olika metaller som ingingo i 1772 års
tablå skulle vara värda i nuvarande stund. Räknar man då
med lancashirejärnet som närmaste motsvarighet till
1700-talets stångjärn, blir summan ungefär den samma som efter
generalindex eller omkr. 25 mill. kr.; men lancashirejärnet
utgör nu en obetydlig del av vår järnproduktion, och om
man ville lägga till grund de nu avgörande järnkvaliteternas
priser, bleve beloppet långt mindre. Som jämförelse kan
nämnas att den svenska bergshanteringen som helhet — däri
då icke inräknad stenindustrien — enligt 1938 års statistik
1 K. Åmark, En svensk prishistorisk studie (Ekonomisk tidskr. 1921
h. 12 = Nat. ek. studier tillägnade K. Wicksell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
