Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Eli F. Heckscher.
näring som tidigast fick ett kapitalistiskt inslag, vilket ger
den ett särskilt intresse. Främst och närmast berodde detta
på förproduktionens ganska enastående betydelse, sålunda på
det förhållandet att man knappast inom någon annan
näringsgren hade behov av lika många och lika dyrbara
anläggningar innan verksamheten kunde börja, varmed den direkta
produktionsprocessens långsamhet förenade sig. Detta insågs
ovanligt tydligt av en bergverksförvaltare i Mansfeld så pass
tidigt som 1566; han gav tankegången ett slående om också
formellt hjälplöst uttryck på följande sätt:
»So ist es mehr dann überflüssig wahr, dass man zuvorn, und
ehe dann man Kupfer macht, vor allen Dingen muss Schächt sinken,
dazu man bedarf Holz und Brett, item Futter zun Pferden, damit
[—mit denen] man die Wasser halten muss, und dann Geld den [—für
die] Schieferhauern, die mit Gefahr ihres Leibes und Lebens die
Schiefern langen. Über das muss man erstlich Holz hauen lassen,
daraus man Kohlen machen kann; also dann und ehe nicht, man habe
dann Schiefern, Kohlen och andere Notdurft in Vorrat geschafft, so
macht man hernach die Kupfer. Könnte man aber die Kupfer erstlich
machen, so hätten . . . [die Grafen der Verlagsgelder der Händler]
garnicht bedurft, darum heisst das Wörtlein vorlegen und nicht
nachlegen))1.
Till denna orsak kom också den särskilt stora
ojämnheten i avkastning, som försvårade bergsbruk för
personer utan förmögenhet. Att moderna företagsformer icke
desto mindre så pass dröjande kommo till stånd t. o. m.
inom bergshanteringen visar hur sammansatt det
händelseförlopp var som har lett till deras uppkomst och
herravälde.
Vad nu närmast beträffar den tyska utvecklingen, tycks
den ha börjat med drift i händerna på furstliga regalherrar
eller stormän. Men på ett relativt tidigt stadium under
Medeltiden överläto regalherrarna brytningsrätten på
sam-fälligheter av gruvarbetare, småningom i allmänhet upp till
16 eller 32, medan hyttedriften förblev i individuell hand,
vanligen hos stormän, och således utfördes av lönarbetare
1 Miick a. a. I 102 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
