Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet.
33
som dessa anställde. Småningom inträdde emellertid
åtminstone på tre olika vägar en skilsmässa mellan
delaktighet och arbetsutövning också i själva gruvorna. Den första
förändringen bestod i att delägarna kunde ställa företrädare
för sig, så att de kunde inskränka sig till att vara delägare,
endast med skyldighet att bidraga till kostnaderna. Därnäst
förekom det att delar av en gruva mot betalning
överlämnades till särskilda arbetargrupper, medan också dessa grupper
småningom undergingo samma förvandling som i det förra
fallet, d. v. s. blevo enbart delägare och själva anställde
arbetare. Slutligen medförde kapitalbehovet delägarskap av
eller direkt utarrendering till rena kapitalister, som aldrig
hade haft någon förbindelse med själva driften, dels borgare
i städerna vid gruvorna, dels över huvud taget personer med
kapital att placera. Associationerna hade redan under
1400-talet fått sin slutliga karaktär, med den sedan bevarade
benämningen Gewerkschaft, vars medlemmar, Gewerken,
alltmer sällan ägnade sig åt själva arbetet; men framför allt
tycks delägarnas funktionslöshet och än mer
tillströmningen av främmande kapital ha blivit dominerande under
1500-talet.
Samtidigt försiggick emellertid utvecklingen under
intensiv medverkan av regalherrarnas och den politiska maktens
funktionärer, som i stor utsträckning själva togo ledningen
av arbetet, utbetalade natura-underhåll åt gruvarbetarna —
ej blott åt de rena lönarbetarna utan också åt ännu
arbetande »Gewerken» — samt helt och hållet reserverade
avsättningen för de offentliga finanskassorna. På detta sätt
övergingo de tyska bergverken till stor del i furstlig regi,
blevo statliga affärsverk, med eller utan påföljande
utarrendering till enskilda. I Mansfeld, som i egenskap av
kopparverk erbjuder de närmaste parallellerna till Stora Kopparberg,
hade denna förändring inträtt 1536. Men där ledde
utvecklingen i synnerhet under trettioåriga kriget och årtiondena
närmast därefter till allt djupare förfall, som medförde att
denna linje avbröts och brytningen på nytt fullständigt frigavs
(1671), varvid Gewerkschaften på nytt kommo till stånd för
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
