Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet. 45
tal år, så att deras proportion till hela antalet delägare hade
nedgått från en tredjedel till en fjärdedel à en femtedel. Också
den sociala karaktären hade omisskännligt ändrats, genom
förekomst av utomstående personer. Det har visserligen
endast symptomatisk betydelse att den kände köpmannen,
spekulanten och hattledaren Thomas Plomgren i Stockholm
stod som innehavare av en andel; men däremot är det viktigt
att en hel del präster och officerare förekom i förteckningen.
Också koncentrationen hade gjort starka framsteg, i det att
antalet personer med minst sex fjärdeparter hade stigit från
17 till 29 och deras andel i det hela från 13.5 (1732) till
29.1 ti (1755), sålunda mer än fördubblats.
Utvecklingen fortgick emellertid ganska säkert utan
avbrott och ledde rent av till en viss kapitulation från de
maktägandes sida i fråga om kraven på motåtgärder. Genom
ett k. br. (31/s) 1784 (kungjort av Bergskollegium 7/2 1785)
fingo nämligen bergsmännen förköpsrätt till gruvdelar, hyttor
och bergsfrälsejord som stodo i fara att skingras från
bergsbruket och Bergslaget, om de inom fjorton dagar deponerade
köpeskillingen för förvärvet
A andra sidan kan man lugnt gå ut ifrån att denna
åtgärd icke medförde nämnvärda resultat. När partalsboken
för 1815, det år som fått avsluta den här valda perioden,
blir föremål för bearbetning, så visar sig nämligen
förändringen nästan fullständig. Den nya prägeln innebar att det
funktionslösa andelskapet då helt och hållet dominerade,
att m. a. o. andelar i Stora Kopparberg hade blivit en
tämligen ren förmögenhetsplacering. De brukande
bergsmännens antal hade nu sjunkit ännu våldsammare än förut, ned
till omkring 50 2, och även om antalet fjärdepartsägare också
starkt hade fallit, så voro de förra likväl nu endast 12.7 X
av fjärdepartsägarna, medan siffran för 1755 dock ännu var
22.2, sålunda ej långt ifrån dubbelt så stor. Också
koncentrationen hade ökats högst betydligt. Det förekom nu ett par
1 Bergskoll. kung. 1785 (BO).
2 Antalet brukande bergsmän 1810 o. 1820 i arkivass. Liljeroths ovan
s. 35 n. 1 cit. föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
