- Project Runeberg -  Scandia / Band XIII. 1940 /
47

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska kopparhanteringen under 1700-talet.

47

de årtal till vilka den hänförts. Men detta är knappast i
något hänseende ägnat att ändra den allmänna prägeln av
det ovanligt karakteristiska händelseförloppet. Bifogade tabell
sammanfattar framställningen.

Fördelning av andelar i Stora Kopparberg 1686—1815.

År Antal
fjärde-parts-ägare Antal brukande bergsmän Fjärdepartsägare m. minst 6 fj.-p. Kvinnor utom änkor bl. fj.-p.-äg.
absolut i % av alla fjärdep.- äg. Antal Innehav av
fjärdeparter
absolut i X av alla Antal
1686 796 o. 529 66.4 17 134 11.2 2
1725 804 o. 315 39.2 16 162 13.5 8
1732 848 o. 275 32.3 17 162 13.5 2
1755 630 o. 140 22.2 29 349 29.1 14
1815 395 o. 50 12.7 46 583 48.6 i 113

Vad som ger denna utveckling intresse som uttryck för
djupt liggande ekonomiska krafter är att den hade ägt rum
successivt och nästan utan avsiktliga ingripanden, också om
vissa åtgärder oavsiktligt i någon mån hade banat väg för
den. Tänker man tillbaka på Bergslagets tidigare
utveckling, så inställer sig åtminstone utvärtes sett en påfallande
parallell till dess första historia, eller om man så vill ett
slags regress till den ursprungliga organisationen. Innan
den korporativa ordningen genomfördes i mitten av
1300-talet, hade Stora Kopparberg som vi sett individuella ägare,
utan funktion inom verksamheten, nämligen inhemska
stormän och hanseatiska borgare. Man kan jämställa å ena
sidan biskop Peder i Västerås, som år 1288 tillbytte sig en
åttondel av berget, och å andra sidan exempelvis
generalguvernören greve Eric Ruuth, landshövdingen greve Gustaf
von Rosen eller landshövdingen Johan af Zellén, som alla
tre figurera i 1815 år partalsbok, visserligen med betydligt
mindre andelar.

Emellertid har man icke desto mindre närmast att pröva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 12:05:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1940/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free