Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Eli F. Heckscher.
förekom säkerligen också därutanför; för Stora Kopparberg
anmärktes det bl. a. i en skrivelse från Bergskollegium
till gruvrätten i Falun (6/7) 1780, tillsammans med andra
för arbetarna skadliga omständigheter vid utbetalning av
lönerna
Också mer direkta belägg för arbetskonflikter
förekomma. Så inträffade 1696 en verklig gruvstrejk vid Stora
Kopparberg, och i enlighet med tidens rättsuppfattning
in-grepo de maktägande mycket hårdhänt emot den. Något
senare, år 1720, förekom en sammanslutning med krav på
förbättrade villkor, i alla händelser av gruvdrängarna men
förmodligen också av hyttarbetarna; rubriken till den i
anledning därav utfärdade förordningen (24/12) vände sig mot
alla grupper av arbetare, medan texten endast omtalade att
»för någon tid sedan en myckenhet av gruvdrängarne i Falun
sig sammansatt och några sammankomster hållit, till den
ändan att bringa sådant å banen som syftade på någon
ändring uti själva hushållningen vid Stora Kopparbergs gruva,
endast för theras enskylta nytta». Bergslagets fullmäktige
begärde vid ett senare tillfälle att det förbud emot »hemliga
sammankomster» som 1720 års förordning innebar också
skulle utsträckas till bergsmännen själva. Huruvida detta
hänförde sig till bergsmännen i deras egenskap av lönarbetare
framgår icke, men det är kanske sannolikare att det gällde
ingripande i de strider som ständigt pågingo inom själva
Bergslaget, fastän även den slutliga förordningen i frågan
(9A 1734) hänvisade till 1720 års förordning2. I alla
händelser måste en sådan ställning för bergsmännen ha
ansetts utesluten mot århundradets slut, ty när J. H. Grave, i
sin akademiska avhandling om malmens fördelning vid Stora
1 Sveriges ekonomiska historia 1:2 (1936) 640; Bergskoll:ii br. 1780
(tr. Linderholm o. 1798; datum efter det sistnämnda).
2 H. Munktell, Ur äldre tiders arbetsrätt (Fackföreningsrörelsen 1935:
II, närmast 458 ff.); jfr Bj. Beckman, Dalaupproret 1743 (1930) 36 ff.; k. f. 1720
o. 1734 (begge BO, den förra också Modée). Doc. Munktell, som har fäst
uppmärksamheten på dessa föreskrifter, tar emellertid fel, när han säger att
de ålade arbetarna att »var för sig» andraga sina klagomål; förordningarna
utgå från motsatsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
