Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet.
61
möjligt att Bergslagets betryck omkring sekelskiftet
sammanhängde med finansieringssvårigheter \
IV.
Som nyss har antytts, stod Bergslagets kreditgivning i
förbindelse med dess åtgärder på avsättningens område.
Avsättningen erbjuder många intressanta sidor.
Närmast gäller det därvid kopparens användning till
utmyntning. När Gustaf II Adolf på sin tid hade vidtagit
den mer än vanligt egendomliga penningpolitiska åtgärd
som kopparmyntfoten utgjorde, var det avsättningssynpunkten
som utgjorde det alldeles förhärskande motivet, i det att
priset på de utländska marknaderna skulle hållas uppe utan
inskränkning i den svenska produktionen genom att en del
av produktresultatet absorberades av det svenska
myntsystemet 2. Trots ständiga överläggningar om att bli av med
detta penningsystem, som nästan ej åtnjöt sympatier på något
håll, levde kopparmyntfoten kvar ända till 1776, i
sammanlagt 150 år. Med Frihetstidens ingång började emellertid
Riksens ständers bank en allt mer vidsträckt sedelutgivning,
och f. o. m. 1745 blevo sedlarna oinlösliga. Icke desto mindre
fortfor emellertid kopparmyntningen, först och främst
ut-myntningen av huvudmynt (plåtmynt) men också, fastän
kvantitativt mindre viktigt, skiljemyntningen 3.
1 En sammanhäftad samling handlingar — huvudsakligen men ej enbart
avskrifter — i samtida omslag med titel Bankolån på koppar 1778—1803
(S. K. B. A.) innehåller bl. a. en P. M. dec. 1778 av O. Nauclér o. J. G. Gahn,
ett transsumt av bankoutskis prot. 2I/12 1778, en lång inlaga av Gahn till
Bergskoll. 1802 o. en rad dithörande handl.; k. br. 3/2 1779 (BO). I 1778
års P. M. säges om kopparsedlarna att det är de »som i stället för själva
varan genast försäljas».
2 För kopparmyntfotens äldre historia J. Wolontis, Kopparmyntningen
i Sverige 1624—1714 (1936) o. min Sv:s ekon. hist. 1:2 455—61 o. 602—23.
3 För kopparmyntningen under Frihetstiden A. W. Stiernstedt, Om
kopparmyntningen i Sv. o. dess uti. besittningar I (1863) 335—403 o. K.-A.
Wallroth, Sveriges mynt 1449—1917 (1918) 122—37; flertalet faktiska
uppgifter, också i tabellen, grunda sig på dessa två arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
