Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet.
77
till vad som hade inträffat för kopparens del, eftersom den
utländska prisutvecklingen hade bidragit till att öka
svårigheterna. Åtskilliga lättnader beviljades Bergslaget, och det
är icke mycket sannolikt att svårigheterna på längre sikt
skulle ha haft något starkare samband med den våldsamma
rubbning som obestridligen hade blivit följden av
defla-tionspolitiken.
Förmodligen har man att se sänkningen i kronans
anspråk på Bergslaget 1770 — varom mer strax — mot
bakgrunden av detta händelseförlopp. Vare sig orsaken låg i
denna lättnad eller i en förbättrad teknik, finner man det
skenbart paradoxala förhållandet att produktionen nådde
sin största höjd mellan 1771 och 1795, fastän utmyntningen
då just hade upphört och de utländska priserna samtidigt
starkt pekade nedåt. Det råder en egendomlig samtidighet
mellan denna produktionsökning och de, såvitt man kan se,
växande klagomålen från Bergslagets och dess förespråkares
sida, som bl. a. inneburo en begäran till 1786 års riksdag om
understöd från bankens sida i nya former — anspråk som
visserligen tillbakavisades1. Att fullt klarlägga
orsakssammanhanget på denna punkt låter sig för närvarande icke
göra. Emellertid förefaller det nästan uteslutet att
svårigheterna skulle ha varit en verkan av själva den svenska
produktionsökningen, ty det utländska prisfall som var
svårigheternas närmaste anledning kan svårligen ha rönt
nämnvärd inverkan av den obetydliga svenska kopparexporten.
Som orsaker till själva produktionsökningen kan man tänka
sig tre: en yttre förändring, sådan som tillfällig förbättring
i de malmlager man just hade stött på, en teknisk förbättring
i brytningen, som i så fall skulle ha bestått i dels större
möjlighet att tillgodogöra sig kvarlämnad malm, dels bättre
uppfordringsanordningar, samt slutligen den stimulans som
låg i att kronans anspråk hade minskats, utan hänsyn till
den faktiska försämring som hade inträtt genom de sjunkande
1 Riksd. tidn. 1786 44, 88 ff.; jfr G. T. Odhner, Sveriges politiska
historia und. k. Gustaf III:s regering II (1896) 452, 541 f. o. G. Hallendorff,
Sveriges Riksbank 1668—1918 III: 2 (1920) 122—25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
