Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Eli F. Hecksclier.
priserna. Men frågan är i behov av betydligt grundligare
undersökning än jag har kunnat ägna den.
Med minnet av traditionerna från kopparmarknadens
äldre historia är det givet att försök icke skulle ha saknats
att påverka marknadsläget genom monopolåtgärder och andra
försök till inverkan på avsättningsvillkoren inom och utom
landet. På förhand kunde man emellertid ha sagt sig att
monopolmöjligheterna måste ha varit små. Ty som vi sett
betecknades kopparmarknaden efter alla märken att döma
av en produktionsökning som helt och hållet försiggick
utanför Sverige; och att verkan ej före 1770-talet blev ett prisfall
berodde sannolikt enbart på att efterfrågan höll jämna steg
med tillgången. Det var därför sant vad en liten svensk
kommission, med uppgift att undersöka möjligheterna för
att hålla den svenska kopparen i tillbörligt pris, i ett
utlåtande (21/12) 1750 sade om möjligheten att påverka priset,
nämligen att »flere främmande nationer äro tillika därav
innehavare» 1. Om alltså Sverige å ena sidan hade möjlighet
att draga fördel av ett marknadsläge som under åtminstone
ett halvsekel icke kunde anses otillfredsställande i jämförelse
med vad det hade varit under föregående århundrade, så
hade landets möjlighet att självt påverka detta läge nästan
försvunnit under mellantiden. Detta hindrade emellertid icke
att man ett par gånger försökte sig på uppgiften.
I början av perioden tycks ingenting ha gjorts från
Bergslagets sida för att påverka marknadsläget; det första
förlagskontoret begränsade sig tydligen till sin närmaste
uppgift, att ge driftskredit åt brukande bergsmän. I stället finner
man emellertid att staten under den tiden grep sig an med
uppgiften att påverka det utländska marknadsläget. Genom
en förordning av (2%) 1731 inrättades nämligen ett s. k.
handelskontor eller kopparhandelskontor i Stockholm, som
fick exportmonopol på både gårkoppar och plåtar, både
kronans och enskildas, varjämte också utmyntningen av
kronokopparen lades i dess händer, allt i syfte att hålla
1 Kommissioner: Finans (R. A.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
