Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Eli F. Hecksclier.
§ 9) mot skyldighet att gratis hugga ett stavrum ved om
året1.
Till dessa bördor på allmogen, som ur kronans
synpunkt delvis betydde mer eller mindre efterskänkta
skatteinkomster men delvis icke ens detta, kom m o direkta bidrag
från kronans sida. I första rummet bör man därvid tänka
på den lokala bergsstaten, som ju icke inskränkte sig till
en statlig övervakning av driften utan svarade för
arbetsledningen i själva gruvan. Bergslaget med vad därtill hörde
utgjorde andra bergmästaredömet, vars hela personal alltså
var föranledd av dess behov. Personalen bestod av en
bergmästare (från 1762 kallad bergshauptman), en geschworner
(från 1762 kallad bergmästare), en bergsfiskal, en
kronogruvfogde, två bergsfogdar (efter 1762 geschworner), en
bokhållare eller kamrer och därutöver en stor grupp, som dock
intog en särställning. Denna grupp var den s. k. konststaten,
avsedd för »konsterna», d. v. s. i första rummet
uppfordringsverken, men över huvud taget de mer komplicerade
mekaniska anläggningarna inom gruvan. Konststaten, som till
stor del underhölls in natura, bestod av en stor skara,
nämligen (1759) en konststatsinspektor, en konstmästare, en
konststigare, tre smeder med lika många drängar, tolv
timmerkarlar, tio pumpvaktare, två nattvakter, tre dammvakter,
en schaktstigare, en vedgillare, en hjulmakare och en
vaktmästare; till dessa kommo på extraordinarie konststaten:
en konstmästare, ett tjugutal e. o. timmerkarlar, tio e. o.
pumpvaktare och en smed med dräng2. Som strax skall
nämnas, låg dock kostnaden härför hos kronan endast till
år 1770. Därnäst medverkade kronan emellertid till
vedförsörjningen åtminstone på två sätt; det ena, direkta låg i ett
understöd åt Bergslagets vedkontor med ett visst belopp per
stavrum ved, medan det andra bestod i själva den
skattebefrielse som bergsfrälsejorden åtnjöt och enligt vad nyss
sades förutsatte prestationer som slutligen också togo for-
1 Tr. Linderholm.
2 J. A. Almquist, Bergskollegium o. bergslagsstaterna 1637 —1857 (1909)
133—37; 1759 års Inventarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
