Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Bjurling, Specialtulltaxan för Skåne av år 1669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Oscar Bjurling.
Mot bakgrunden härav var det sålunda mindre underligt,
att Barckman vågade föreslå skånska kommissionen, att
tull-satserna (både på export- och importvarorna) skulle anpassas
efter de danska \ Han hoppades därvid själv på en kraftigt
stegrad tillförsel och antog att konsumtionen på landet, »som en
tid varit ringa», skulle bli större — med tv åtföljande höjning av
kronans tullintäkter. Även de olika stapelstädernas borgerskap
klagade inför kommissionen på dessa förhållanden 2. I Malmö
hade spannmålshandeln tidigare varit den »profiterligaste»
sysselsättningen, hette det, men den avtog nu ständigt. Beträffande
Landskrona nödgades man konstatera, »att handeln intet hafver
der på orten tilltagit, utan borgerskapet årligen förminskats och
utur staden flytt». Den enda stad, som hade någon »näring»,
uppgavs vara Hälsingborg. Man var m. a. o. också missnöjd i
Ystad och Kristianstad. Skånska kommissionen visade sig äga
förståelse för de framförda klagomålen. Den gjorde faktiskt
tullinspektörens yttrande till sitt och underströk i sin berättelse om
stora sjötullen, att om tulltaxan å in- och utförda varor något
sänktes, så att olikheten med den danska blev mindre, skulle icke
blott handeln tilltaga, utan tullinkomsterna, »som på handelns
drifvande hade sin subsistens», märkbart ökas och dessutom
»varornas myckenhet dubbelt ersätta af gången af själfva taxan» 3.
Någon ytterligare generell tullnedsättning på exportvarorna
kom emellertid ej till stånd. Och ännu mindre sänkte man tullen
på importvarorna. Partiella lättnader beviljades nog vid
utomordentliga tillfällen — exempelvis under kriget med Danmark
1675—1679, då tullfri livsmedelsimport tilläts — men å andra
sidan kunde det hända, att man momentant höjde tullsatsen för
en viss vara4. Den skånska exporttulltaxan av år 1669 blev i
själva verket bestående lika länge som den året innan tillämpade
rikstulltaxan, d. v. s. ända till år 1715; försök från tullnärernas
sida att, i mer eller mindre god tro, frångå densamma, förskaffade
dessa endast admonitioner från regering samt kammar- och
kommerskollegium (27s 1684, 23/io 1686, 161 a 1687 och 18/5 16935). För
övrigt måste tulltaxesättningen bli i hög grad »teoretisk», sålänge
man gjorde så flitigt bruk av förbudspolitiken som fallet blev.
Ur Malmö tullkontors inkomna brev kunna för perioden 1661—
1715 åtminstone dessa erhållna order om exportförbud enbart på
1 Skånska kommissionens handl., vol. E.
2 Wägner, s. 101 ff.
3 Wägner, s. 103.
4 Mö tullbr.
5 Mö tullbr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
