Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Gustav Ljunggren, Nordiska personnamnsordböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Karl Gustav Ljunggren.
upp följande fordringar och önskemål i fråga om en
namnordbok, som skall vara av verklig nytta för båda de ifrågavarande
vetenskaperna:
1. Korrekt återgivande av namnformerna
(innefattande uppgifter om kasus, huruvida källan föreligger i
original eller avskrift o. d.).
2. Största möjliga fullständighet. Idealet är givetvis,
att icke blott alla anträffade bärare av ett och samma namn
registreras utan att också alla källställen rörande de
enskilda personerna förtecknas. Naturligtvis måste man
också härvidlag uppmärksamma ortnamnsmaterialet. Här
inställer sig emellertid den allvarligaste praktiska svårigheten.
Om den period, som skall behandlas, inte avgränsas alltför
snävt, blir nämligen i regel materialet i fråga om de
vanligaste namnen så stort, att hänsynen till utrymmet lägger
svåra hinder i vägen för fullständigheten. Man nödgas
därför ofta i första hand att pruta på kravet, att alla
ifråga-kommande källställen skola förtecknas. Av stort värde
vore emellertid, om man i så fall kunde tillämpa principen
att i varje fall taga med det äldsta och det yngsta belägget
rörande den ifrågavarande personen (dvs. det yngsta
belägget från vederbörandes livstid). Betydligt tråkigare är
det, om man för de vanligaste namnens vidkommande
måste gallra även bland namnbärarna och sålunda i fråga
om somliga namn endast medtaga vissa representanter.
Även härvidlag äro väl utrymmes- och kostnadshänsyn
ofta bestämmande, men det är tydligt, att ett sådant
förfarande i hög grad minskar arbetets värde som hjälpmedel
för historikerna.
3. I anslutning till vad som sagts i föregående stycke
framstår som ett viktigt önskemål, att vid varje enskild
artikel tydligt angives vilken grad av fullständighet artikeln
åsyftar. Man skulle också kunna tänka sig ett särskilt
tecken vid de enskilda namnen i ’urvalsartiklar’, vilket
angå ve, att trots gallringen samtliga kända belägg för en viss
namnbärare medtagits.
4. Namnens bärare bestämmas så vitt möjligt
närmare, t. ex. genom angivande av titel eller yrke, av eventuellt
ättnamn samt av hemorten.
5. Beträffande anordningen av materialet inom de
olika artiklarna gå de historiska och de filologiska
önskemålen i viss mån i sär. För språkmannen är det ofta
praktiskt att få materialet grupperat efter formella
synpunkter, få olika varianttyper av ett namn (t. ex. Johan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
