Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Gustav Ljunggren, Nordiska personnamnsordböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Karl Gustav Ljunggren.
Härmed ha vi i tiden hunnit fram till det arbete, som närmast
framkallat den föregående översikten, den stora danska
personnamnsordbok, Danmarks gamle Personnavne, som med
understöd av Carlsbergfonden utarbetas av Stednavneudvalget och
av vilken hittills fem häften utkommit, behandlande namnen
fram till Køti (1936—1940). Huvudredaktörer äro Danmarks
två främsta nu levande namnforskare, chefen för
Stednavneudvalget Gunnar Knudsen och dr Marius Kristensen; biträdande
redaktör är cand. mag. Rikard Hornby. Utgivandet av detta
efterlängtade arbete har framskridit så pass långt, att man redan
nu kan våga uttalandet, att här föreligger ett arbete av stor
betydelse och stort intresse för såväl språk- som
historieforskningen i Norden. Det är därför högst befogat att här något
redogöra för verkets plan och granska de möjligheter, som det
erbjuder forskningen.
Ordboken omfattar förnamn från hela det nuvarande
Danmark (med undantag av Färöarna, som behandlats av Lind) samt
från Skåne, Halland, Blekinge och hela Slesvig; en andra del skall
omfatta binamnen. Kronologiskt sträcker sig materialet liksom
hos Lind från runstenstiden (det samlade danska runmaterialet
är betydligt lättare att bemästra än det svenska) fram till c. 1500.
Det till grund liggande materialet, som huvudsakligen hämtats ur
Stednavneudvalgets stora excerptsamling, uppgives vara i det
närmaste fullständigt för tiden fram till 1450, medan för den följande
liden vissa modifikationer i excerperingen vidtagits beträffande
de vanligaste namnen. Även för denna tid har dock enligt uppgift
hela diplommaterialet genomgåtts, och liksom hos Lind lämnas
även stundom notiser från 1500- och 1600-talen.
Granskar man närmare artiklarna, kan man mången gång
inte undgå att imponeras av den omsorg och åt många håll
riktade uppmärksamhet, varmed materialet tydligen samlats; se
t. ex. Efkar (eller ev. Afkar) från en nyfunnen, opublicerad
runinskrift från Lund eller Elena, vars äldsta belägg är hämtat från
ett krucifix i Nationalmuseum i Köpenhamn; man finner inte
sällan belägg från kyrkoinventarier o. d. (t. ex. Erasmus 1515).
Den form, i vilken materialet framlägges, är på det hela
taget lyckad, och annat var ju knappast att vänta, när man
haft Linds erfarenheter att bygga på. Uppställningen är
historisk, dvs. beläggen äro grupperade efter de personer de avse,
och grupperna så ordnade kronologiskt. Titel, yrke och hemort
angives så vitt möjligt. I olikhet mot vad som är fallet i de
tidigare nordiska personnamnsordböckerna uppmärksammas
genomgående etymologien i en särskild avdelning, i vilken man även
finner hänvisningar till relevanta ortnamn. Man har vunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
